Tag: visuellt stöd

Kartläggningsmaterial: Vad är det som känns jobbigt med…?

Kartläggningsmaterial: Vad är det som känns jobbigt med…?

Augusti innebär terminsstart i skolan och terminsstart innebär att det ofta blir jobbigt för bland annat elever med NPF. Den här terminen ska mitt barn ha simskola med klassen och de av er som följer oss på instagram har antagligen noterat att simskolestarten har varit jobbig. För att hantera problemen med simskolan och få den att funka så gjorde vi ett stödmaterial. Utifrån det gjorde vi sedan ett generellt material att ha som mall för att formulera och reda ut problem i barnets tillvaro. För den som har tillgång till InPrint 3 så finns materialet att ladda ner på bildstödssidan Livskunskap.

Det generella utredningsmaterialet består av två sidor med frågor om olika aspekter som är vanliga att de blir jobbiga för personer med NPF.

Första sidan på det bildstöd som inlägget beskriver.

Sida två av det bildstöd som beskrivs i inlägget.

 

 

 

 

 

 

 

Därefter kommer en sida med två rutor, en där problemen formuleras och en där lösningarna formuleras.

Den tredje sidan i det beskrivna bildstödet.

 

Trots att det är två sidor med frågor så är de inte heltäckande och det kan givetvis vara lämpligt att lägga till eller ta bort vissa frågor för att göra frågedelen så adekvat som möjligt för personen och situationen. Andra aspekter som kan vara problem är till exempel att behöva vänta eller behöva skynda sig, att aktiviteten kräver att personen ska vara stilla eller röra sig på ett specifikt sätt, sensorisk upplevelser som att det är varm, kallt eller att man måste ha kläder som känns jobbiga (till exempel blöta badkläder, kliande maskeraddräkt osv).

Tanken är att personen som har det jobbigt får kryssa i frågorna själv eller med den som ansvarar för personen, därefter diskuteras de aspekter som är jobbiga (där svaret har blivit “ja”) igenom och problemen konkretiseras. Jobbar man enligt Ross Greenes CPS (Collaborative and Proactive Solutions) så ska båda parter sen vara med och både formulera problemen och lösningarna. Den som är ansvarig leder samtalet och ansvarar för att komma till lösningsrutan men vem som faktiskt håller i pennan beror helt på personen och situationen.

Det här utrednings- och lösningsmaterialet passar inte alla. Det är framtaget för att passa mitt barn som generellt får mycket lättare att berätta vad som är jobbigt om hen får frågor med rutor att kryssa i först. Frågorna är utvalda för att det är vanliga områden som är jobbiga och för att ge oss en uppfattning om vilka delar som spontant känns jobbiga för barnet och vilka som inte gör det. Genom att vi föräldrar får klarhet i vilka områden det rör sig om så kan vi ställa mer relevanta frågor och på det sättet få en bättre bild av vilka problem vi ska lösa. Frågorna hjälper både barnet och föräldrarna att dela upp det jobbiga i mindre beståndsdelar och då blir det ofta lättare att reda ut. Observera dock att frågorna i sig inte ger tillräckligt med information utan bara är en del av den grävprocess som vi gör för att få en bra bild av situationen.

Det här materialet bygger på antagandet att det är viktigt att våga dröja vid problemformuleringen för att kunna ta fram en bra lösning. Det är utformat under influenser av lågaffektivt bemötande, Collaborative and Proactive Solutions och en del annat och det är gissningsvis lättare att förstå upplägget för den som är bekant med de förhållningssätten och värderingarna. Däremot så kräver det inga expertkunskaper i någon av de här metoderna för att använda materialet (vi är inga experter och det fungerar ändå). Den som är van vid Ross Greenes CPS känner till exempel antagligen igen uppdelningen i mindre beståndsdelar som strategi 5 i grävsteget men även om du inte är bekant med CPS så är det förhoppningsvis begripligt ändå.

(Observera att jag inte håller med om allt Ross Greene påstår utan tvärt om så finns det befogad kritik mot vissa påståenden och mot CPS. Trots det så fungerar metoden bra hemma hos oss och jag är övertygad om att det är viktigt att ta reda på vad problem består av innan man formulerar lösningar.)

 

Advertisements
Lågaffektiva förberedelser

Lågaffektiva förberedelser

Lågaffektivt bemötande är en filosofi och en samling strategier som bygger på antagandet att barn gör rätt om de kan. Praktiken kan delas in i tre delar: hantera, utvärdera och förändra men ofta när lågaffektivt bemötande diskuteras så är det hanteringen av krissituationer som står i fokus. Som motvikt till det fokuset vill jag belysa de andra delarna av ett lågaffektivt föräldraskap. För även om krishanteringskompetens är jätteviktigt och bra så är de andra delarna lika viktiga, eftersom det är de delarna som i längden bidrar till att minska hur ofta det blir kris och hur svår krisen blir.

Mitt barn är idag åtta år. Under de åtta åren som vi har varit föräldrar så har vi utvärderat jobbiga situationer väldigt många gånger. Utvärderingarna har entydigt landat i att tillvaron blir övermäktig när barnet blir överraskat.

När vi har utvärderat och kommit fram till att överraskningar ställer krav som barnet inte kan möta så handlar anpassningen (det vill säga förändringen) om att

1) organisera tillvaron så att vi minskar mängden förändringar och överraskningar i den mån vi kan

2) förbereda barnet på allt som är nytt eller inte är som vanligt

Att bygga en förutsägbar tillvaro med mycket förberedelser är ett hantverk. Det innehåller till exempel att ha olika bildscheman som visar hur månaden, veckan och dagen kommer att se ut, att ta reda på fler detaljer om allt som ska hända i skolan, göra bildstöd och gå igenom det med barnet och över lag att meddela barnet om nästa steg i vardagen i så pass god tid att barnet kan avsluta utan stress. För att det ska vara möjligt måste vi dessutom energiplanera och se till att barnet har ork över för att kunna ta till sig förberedelser och hantera förändringen/det som är nytt när det väl sker.

Det här är ett sätt att leva, eftersom det genomsyrar hela vår vardag. Det är inga enstaka aktiviteter vi gör utan något som vi alltid har med oss i allt vi tänker och gör. För den som inte är van är det här ofta svårt att genomföra, för det kräver träning och kompetens för att kunna skapa en förutsägbar vardag.

För den som själv inte regelbundet känner den enorma kognitiva smärta det är att behöva ställa om sig i en värld som redan är så svår att navigera som den är för många av oss med NPF så ter det sig ofta obegripligt att det här ska behövas. Alla med NPF har inte identiska upplevelser av svårigheterna med att ställa om och klara förändringar men för mig har tillvaron alltid varit som att lägga i den högsta växeln och driva på ett tåg upp till maxhastighet för att klara av att hantera de krav som livet ställer. Sen plötsligt, från ingenstans så tvärsvänger spåret och jag har alldeles för hög hastighet för att klara av att göra den riktningsförändringen.

För många och för plötsliga förändringar är som att tvingas svänga tvärt i en alldeles för hög hastighet. Det blir urspårning. Det är som att all tankeverksamhet blir ett entonigt tjut och jag kan inte greppa någonting. Jag vet inte om mitt barn upplever det likadant men jag vet att för många förändringar och överraskningar gör tillvaron övermäktig för barnet.

Jag har de här erfarenheterna själv och har aldrig någonsin svårt att greppa att behovet av förutsägbarhet finns men så är det inte för många andra. Därför innebär arbetet med att skapa förutsägbarhet också att be om information igen och igen samt att förklara varför vi behöver informationen igen och igen. Ibland är det frustrerande men om vi inte gör det så anser jag inte att vi är lågaffektiva, för lågaffektiva förhållningssätt är all tre benen.

Förberedelserna, förutsägbarheten och det visuella stödet är det som gör att tåget inte måste gasas upp till max för att ta sig genom tillvaron, utan kan sakta ner till ett tempo som är hållbart i längden. Det är också det som gör att rälsen kan svänga mjukt och att svängen blir väl synlig på långt håll. Kort sagt är det faktorer som gör att vi slipper urspårning.

Ombyggnad pågår

Ombyggnad pågår

Jag får just nu hjälp att dela upp bildstödssidan i flera sidor, så att det ska gå lättare att hitta. I och med det arbetet så har jag upptäckt att en del material har en länk på sig som inte stämmer och därför gjort lite ändringar. En konsekvens av omstruktureringen är att vissa länkar till material inte funkar just nu, i synnerhet till InPrint-material som laddas ner via Dropbox.

Arbetet med att få klart alla sidor med bildstödsmaterial kommer att ta några veckor till så om du klickar på en länk till något material som inte funkar så skriv gärna en kommentar här, så ska jag försöka åtgärda det så snabbt som möjligt. De nya sidorna kommer att innehålla en del nyheter och om du vill följa arbetet så kolla bloggens bildstödsinstagram Visuellt stöd.

 

 

När en förälder har ME

 

Nu är det maj och det innebär att det är den månad då vi uppmärksammar sjukdomen ME lite extra. Den 12 maj är det internationella ME-dagen men redan nu så tänkte jag smyga igång genom att publicera ett bildstöd riktat till barn som har en förälder som har ME.

Ursprungligen så gjorde jag ett informationsblad till mitt eget barn i bildstödsprogrammet InPrint 3 med widgitsymboler. Många har hört av sig och varit intresserade men eftersom man inte får dela material med widgitsymboler hur som helst så kunde jag inte dela det vidare. Nu har jag gjort en variant i tjänsten bildstod.se och det materialet är fritt att dela. Klickar du på bilden här ovanför så kommer du direkt till PDF:en som du kan skriva ut eller skicka vidare. Du kan även hitta filen genom att gå till bloggens bildstödssida, där allt material som jag har gjort själv finns samlat.

Bildstod.se är en gratistjänst där vem som helst kan registrera et användarkonto. Om du har ett konto där så kan du söka fram det här materialet och redigera det om du vill ändra något.

Den 12 maj, på internationella ME-dagen, kommer det att pågå aktioner under namnet Millions Missing över hela världen, både på fysiska platser och på nätet. Här hittar du mer information om svenska arrangemang:

Millions Missing 2019 – En aktion på nätet

Millions Missing Swedens facebooksida (här kan du hitta information om evenemang i olika städer, t ex Stockholm, Umeå, Göteborg med flera)

 


Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg. Vill du använda bildstödet i något annat sammanhang så fråga genom att skicka ett mail till funkisfeministen-at-gmail-punkt-com. Om du använder materialet i ett blogginlägg eller liknande så länka gärna till den här sidan så att källan framgår.

Allt visuellt stödmaterial som jag har gjort själv finns samlat på sidan Mitt bildstöd. Där hittar du de senaste versionerna av materialet. Du kan också se exempel på hur materialet jag gör används i vardagen på instagramkontot Visuellt stöd i vardagen.

Tillgängliga utvecklingssamtal

Tillgängliga utvecklingssamtal

Mitt barn håller på att förbereda sig för utvecklingssamtal och för att låta barnet komma till tals så mycket som möjligt så har vi gjort bildstödsversioner av de frågor läraren har skickat med och som ska besvaras innan utvecklingssamtalet. Eftersom en av frågorna var väldigt övergripande så tog vi dessutom hjälp av en elevenkät gjord av Aspeflo och Almsenius som vi formulerade om och utökade för att passa mitt barn optimalt. Att göra utvecklingssamtal begripliga och konstruktiva är viktigt, i synnerhet för funkiselever, så även om det var krävande att göra eget material så kändes det värt arbetet.

Det här materialet är långt ifrån perfekt och had jag gjort förberedelsematerial inför utvecklingssamtal från grunden så hade jag delvis lagt upp det annorlunda. Hade jag dessutom varit mer van vid InPrint 3 så hade det säkert blivit ännu bättre. Jag delade utkast till det här på Instagram och fick ett antal meddelanden från andra som var intresserade så jag delar det ändå. Eftersom licensreglerna för InPrint inte tillåter att man delar omfattande material till allmänheten så är det tyvärr bara tillgängligt för den som har InPrint 3. En gratisvariant i PDF av Aspeflo och Almsenius enkät hittar du dock här.

Du hittar materialet på sidan Mitt bildstöd, Skola och fritids. Det går tyvärr inte att ladda upp ipdoc-filer direkt i bloggen så filerna ligger i Dropbox och det ser ut som att du måst regga ett konto för att komma åt dem. Det är dock gratis. Strular det så kan du maila mig på funkisfeministen at gmail punkt com.

Uppdatering 2019-03-29: Materialet har kompletterats med en enkät om hur eleven upplever förberedelserna i skolan.

Vill du se exempel på mitt och andras bildstöd i vardagen? Kolla gärna in instagramkontot Visuellt stöd i vardagen.