Tag: Skolinspektionen

Varför orosanmäler Skolinspektionen vårdnadshavare när skolan brister?

Varför orosanmäler Skolinspektionen vårdnadshavare när skolan brister?

Skolinspektionen är den instans som elever och vårdnadshavare hänvisas till när skolan brister i till exempel att ge särskilt stöd och anpassningar. För elever med funktionsnedsättningar som inte får de anpassningar och stöd som krävs för att göra skolan tillgänglig så är det till Skolinspektionen man ska anmäla.

Tyvärr har det visat sig att SI verkar ha satt i system att orosanmäla vårdnadshavare till Socialtjänsten som en följd av en anmälan om bristande stöd i skolan. Det står ingenting om det på Skolinspektionens hemsida men det verkar ske ändå. Många vårdnadshavare reagerar på det här förfarandet och de olika uppgifter som SI själva har lämnat till vårdnadshavare och vill veta varför, hur ofta och vad det leder till men Skolinspektionen vill inte gå ut med det utan ber alla att maila enskilt. Det ter sig som ett orimligt slöseri med en myndighets resurser.

Att orosanmäla vårdnadshavare när skolans stöd brister är ett allvarligt ingrepp av två skäl:

1) Socialtjänsten har ingenting att säga till om i skolan och kan således inte göra något åt det bristande stödet för att skapa en tillgänglig skola. Precis som sjukvården inte heller har något att säga till om. Många vårdnadshavare berättar om att efter en orosanmälan till Socialtjänsten så stannar allt arbete med att få till en fungerande skolgång till funkiseleven upp och eleven blir lidande.

2) Socialsekreterare är redan en oerhört pressad grupp och de barn som faktiskt far illa i hemmet får vänta ännu längre eller får inte den hjälp de har rätt till alls. Socialtjänstens resurser bör rimligtvis läggas på det som Socialtjänsten har mandat att påverka.

Om Skolinspektionen orosanmäler för att de inte förstår hur ett bra föräldraskap ser ut vid olika funktionsnedsättningar så ter det sig som en mer konstruktiv åtgärd att skicka personalen på utbildning och genast upphöra med dessa felriktade anmälningar.

Många vårdnadshavare vill nu veta hur ofta Skolinspektionen orosanmäler när stödet i skolan brister, varför SI gör så och framför allt, vad SI:s konsekvensanalyser har visat att det har för resultat för stödet i skolan. Som den myndighet Skolinspektionen är så är det en rimlig begäran att verksamheten är transparent och förutsägbar.

Vill du som journalist hjälpa till med att ta reda på hur det egentligen ligger till och belysa detta? Kolla in det här inlägget med kommentarer. Det är många som behöver få klarhet i vad som gäller, varför och vad det leder till. Varken vårdnadshavare eller socialtjänsten kan kan fixa skolans brister.

Advertisements

Den kurs som habiliteringen mest av allt borde ge

Den svidande insikten om att den kurs som bäst hade behövts från habiliteringen är

“Så slåss du mot myndigheter – En genomgång av vad du bör göra för att minska risken för att ditt barn går sönder i mötet med en otillgänglig skola. Under kursen går vi igenom hur du hanterar hämndanmälningar från skolan till Socialtjänsten efter att du har anmält skolan till Skolinspektionen, vad du gör när Socialtjänsten hotar med LVU pga att barnet inte kan gå till en otillgänglig skola och vikten av att börja spara för att kunna betala vite som kommunen hotar med för att slippa ta sitt ansvar och göra skolan tillgänglig även för funktionsnedsatta elever.”

Och nä, jag skämtar inte.

Är tillgänglighet ingenting för vård och skola?

Jag frågar mig ofta hur vården och skolan kan vara så fruktansvärt otillgänglig för oss funktionsnedsatta. Det pratas massor om att skolan ska göras inkluderande och att vården måste bli personcentrerad – hur kan det då komma sig att både jag och mitt barn möts av häpnadsväckande mycket otillgänglighet inom de här områdena? Jag tror att jag precis fick svaret.

Syntolkning: Skärmdump från twitter där representant för Dagens medicin skriver: “Nej, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättn har vi tyvärr ingen data för. Vår användning av begreppet rör väntetid.” Under skriver Livets bilder: “Så det handlar alltså inte alls om #tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning? Begreppet används dubbelt!”

Det här är en skärmdump från igår. Dagens medicin har utsett Sveriges bästa sjuhus och tillgänglighet har varit en faktor i bedömningen (läs mer om hur bedömningen görs här). Med tillgänglighet så avser dock Dagens medicin inte i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättningar har tillgång till vård utan hur väntetiden för patienter i allmänhet är. Någon data för hur tillgängligheten är för funktionsnedsatta personer finns inte och är ingenting som påverkar huruvida sjukhus anses vara bra eller inte. Ganska intressant att ett sjukhus alltså kan vara bra även om det bara är till för normfungerande personer och därmed utestänger en stor del av befolkningen. Att sjukdomar ofta leder till funktionsnedsättningar borde rimligtvis göra att i bedömningen av hur bra ett sjukhus är så borde tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar vara centralt.

Alldeles nyss kom nästa insikt, också den på twitter.

Syntolkning: Skärmdump från twitter där Skolinspektionen skriver: “Vi tittar inte på tillgängligheten i vår regelbundna tillsyn, utan det är som sagt DO:s ansvarsområde.”

Det är Skolinspektionen som meddelar att i sina granskningar så tittar de inte på tillgänglighet. Det är häpnadsväckande eftersom Skolinspektionen är den myndighet som ger tillstånd att starta friskolor. Det är även den myndighet som har till uppgift att granska att skolor följer skollagen. Skollagens första kapitel, §4 säger bl a att

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Paragraf 4 och 5 tar upp såna här fina värden som att utbildningen ska värna om mänskliga rättigheter, att utbildningen ska utformas så att den motverkar kränkande behandling och annat fint. Trots det så granskar alltså inte Skolinspektionen om skolorna är tillgängliga? Tillgänglighet är enligt Skolinspektionen någon som Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för. Problemet är att DO inte har något som helst ansvar för skolan. Det är till Skolinspektionen vårdnadshavare till funktionsnedsatta elever kan göra anmälningar när skolan brister i anpassningar. Med andra ord när skolan är otillgänglig så är det Skolinspektionen som tar emot en anmälning men i sin regelbundna tillsyn så tittar de inte på tillgänglighet. Jag förstår inte hur det går ihop. Däremot förstår jag plötsligt något väldigt viktigt.

Nu förstår jag hur vi kan ha så oerhört mycket snack om personcentrerad vård och inkluderande lärmiljöer samtidigt som ableismen och kränkningarna mot funktionsnedsatta människor lever och frodas i vården och skolan. Om tillgänglighet inte anses vara ett nödvändigt fundament som möjliggör personcentrering, inkludering, jämlikhet och delaktighet så blir det bara tomma ord av alltihop. Vad betyder det att väntetiderna i vården är korta om funkisar ändå inte kan tillgodogöra sig vården pga otillgänglig utformning? Vad betyder det att skolan är inkluderande om inkluderingen inte vilar på tillgänglighet?

Det betyder att alla som inte funkar enligt den mall som vård och skola är utformad efter kommer att göra illa sig. Det betyder inte bara att vi blir utan vård och utbildning utan att vi skadas av att försöka knöla in oss i vården och skolan.

Otillgänglig vård kommer aldrig bli personcentrerad, jämlik eller bra på något annat sätt. En otillgänglig skola kommer aldrig varken bli inkluderande eller ens lyckas följa skollagen. Så varför är inte tillgänglighet en viktigare del i granskningen av vård och skola?