Tag: sjukskriven

Försäkringskassan ställer patienter och läkare mot varandra

Media har de senaste veckorna uppmärksammat problemen med Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringen. Det är verkligen på tiden. Den nuvarande situationen där sjuka och funktionsnedsatta människor nekas ersättning i ett opportunistiskt försök att sänka sjuktalen är vedervärdig.

En aspekt som jag slogs av under ett av mina egna läkarbesök de senaste veckorna är den negativa effekt Försäkringskassans ökade administrativa krav har på vårdbesöken. Dels uppstod en situation där den största delen av läkarbesöket las på intygsskrivning, och den vård som jag behövde blev en bisak som inte hanns med. Dels uppstod ett motsatsförhållande mellan mig som patient och läkaren.

För som patient blir jag upprörd om en läkare inte skriver tillräckligt bra intyg. Min försörjning riskeras och det kan bli mycket administrativt merarbete som jag inte har kapacitet för, eftersom jag är sjuk och funktionsnedsatt. Samtidigt måste läkare agera som om de misstror sina patienter när de till exempel förväntas ta tid på hur lång tid det tar att fylla i en skattning (för att Försäkringskassan kräver det som “objektivt fynd”) i stället för att fokusera på innehållet i skattningen. Det blir viktigare hur snabbt patienten fyller i ett formulär än om svaret indikerar att personen inte klarar sin basala vardag med mat, hygien och sömn.*

 

strandha%cc%88ll_julrim
Tweet från Annika Strandhäll som lyder “10/24 Jämlikhet har högsta prioritet, lika möjligheter som ni vet.Motverka klasskillnader vår favoritgrej, till växande klyftor säger vi nej”

Annika Strandhäll julrimmar på twitter om att jämlikhet är högsta prioritet men det är inte den effekt hennes politik får. Sjuka och funktionsnedsatta människor blir utan ekonomisk ersättning och riskerar dessutom att få sämre vård, om vårdmötenas fokus blir att skriva intyg till Försäkringskassan. Fokus på vårdbesöken blir inte att hjälpa patienten med sjukdomar och funktionsnedsättningar, utan i stället att paketera patienten i Försäkringskassans godtyckliga och rättsosäkra mall. Jag kan för mitt liv inte förstå hur bra vård ska kunna skapas i en situation där varken läkare eller patienter ges förutsättningar att samarbeta.

 


*Exemplet är helt på riktigt, min läkare hade fått den uppmaningen av Försäkringskassan. En skattning jag hade fyllt i blev ovidkommande eftersom jag fyllt i den hemma, för att jag inte klarar att göra det efter att ha behövt sitta upp i bilen i 10 minuter till mottagningen.

Om föräldraförsäkringen handlades som sjukförsäkringen

– Välkommen till Försäkringskassan, du talar med Eva

– Ja hej jag heter Kim. Jag har ansökt om föräldrapenning men har inte fått några pengar utbetalda. Har något blivit fel?

– Jag ser här att vi har beslutat att inte bevilja dig föräldrapenning

– Jaha, varför inte?

– Enligt de handlingar som har inkommit i ditt ärende så har du inte rätt till det.

– Va? Varför inte?

– Det är inte styrkt att du har barn

– Men, jag skickade in moderskapsintyget i mitten av graviditeten och ni ser ju att barnet är fött i och med att barnet har fått ett personnummer. Hur menar du att det inte är styrkt att jag har barn?

– Det stämmer att vi har fått in intyg men det innehåller inte tillräckligt med information. Det kanske till exempel har skett en förväxling på BB…

– Okej, men kan ni kontakta läkaren på BB så att hen får komplettera med de uppgifter ni saknar?

– Nej,  så ser inte vår process ut. Du får begära omprövning  och inkomma med nya intyg.

– Okej, men vilka uppgifter är det som måste komma med som saknades?

– Det ska din läkare veta

– Men hen visste uppenbarligen inte det eftersom intygen blev fel. Var kan jag hitta information om hur intyget ska fyllas i som jag kan ge till läkaren?

– Vår process ser inte ut så

Klick, samtalet avslutas.

 

Livet som sjukskriven

Jag är en av dom.

De som står för de höga sjukskrivningstalen. De långtidssjukskrivna. De med psykisk ohälsa, långvarig smärtproblematik eller en funktionalitet som helt enkelt inte motsvarar samhällets mall.

Men jag är mer än en pinne i statistiken, jag är en människa av kött och blod – med ande, kropp och själ. Med arv, personlighet och intressen – med ett då och ett nu.

Här är min berättelse. Vilken är din? #människanbakom

Livet som sjukskriven

Med anledning av regeringens åtgärdspaket mot sjukfrånvaron diskuteras sjuskrivningar flitigt i dagarna. Jag upplever att retoriken delvis har förändrats under det senaste halvåret och det är positivt. Trots det luftas det en hel del åsikter och argument som är väldigt oinsatta och bygger på tesen om att alla som är sjuka får den vård de behöver, att många som är sjukskrivna fuskar och att utförsäkringen är en välbehövlig spark i baken för alla som har “fastnat i sin sjukskrivningsidentitet”.

IMG_0010

För att ge perspektiv visar jag bilden här ovan. Den föreställer aktiviteter som ingår i min vardag som har som syfte att jag ska må bättre och kunna öka min aktivitetsförmåga. Det är alltså inte en heltäckande bild från mitt liv utan enbart saker jag gör som handlar om min hälsa och aktivitetsförmåga. Färgerna illustrerar vad som kostar energi och vad som fyller på energikontot. De rosa och röda bubblorna kostar mycket energi och är aktiviteter som ofta görs varje dag eller flera dagar i veckan. De gula bubblorna kostar också ork men är mindre stressande därför att de handlar om saker jag har mycket lättare för att göra dvs det är aktiviteter som präglas av långsiktighet, strategiformuleringar och analyserande. Det gröna är de aktiviteter som fyller på energikontot.

Sanningen är att den ekvation jag har att förhålla mig till inte går ihop. Att organisera tillvaron så att jag ska få den återhämtning jag behöver är svårt av många anledningar. En av dem är att vården – som den fungerar idag – kostar för mycket ork eftersom den ställer krav på att jag ska vara normfungerande och bara ha en sjukdom/funktionsnedsättning i taget.

Att vara sjukskriven handlar inte bara om att vara för sjuk för att kunna jobba utan också om att vara för sjuk för att få livet att gå ihop. Det är en heltidssysselsättning att hålla i all samordning, vård och egenvård och i stället för att pressa människor genom krävande utförsäkringar vore det mer konstruktivt att förändra vården och världen.

Det här är en omarbetad version av ett inlägg som ursprungligen publicerades i december 2014. Originalinlägget hittar du här.

#människanbakom är en samling berättelser för att synliggöra människorna i sjukskrivningsstatistiken. De som det ofta talas om men mindre ofta talas med. Dela gärna med dig av din berättelse i kommentarsfältet, i en egen blogg, på Twitter, Facebook, Instagram eller någon annanstans som passar dig.

 

Underordningen bakom statistiken

Jag är en av dom.

De som står för de höga sjukskrivningstalen. De långtidssjukskrivna. De med psykisk ohälsa, långvarig smärtproblematik eller en funktionalitet som helt enkelt inte motsvarar samhällets mall.

Men jag är mer än en pinne i statistiken, jag är en människa av kött och blod – med ande, kropp och själ. Med arv, personlighet och intressen – med ett då och ett nu.

Här är min berättelse. Vilken är din? #människanbakom

Vardag

Funktionshinder. Funktionsuppsättning. Funktionsnedsättning. Funktionsvariation. Normavvikande funktionalitet.

Diagnos. Sjukdom. Syndrom. Störning. Kategorisering. Särlösning. Exkludering.

Inkludering. Integrering. Assimilering.

Identifiera dig inte med din diagnos. Det är farligt att få en sjukidentitet. Har du provat KBT för att acceptera situationen? ACT? Mindfullnes?

Du måste lära dig dosera aktiviteter och inte överanstränga dig. Ska du få någon vård är det den här aktivitetsnivån som finns, någon specialanpassning kan inte vi ge.

Du måste acceptera realiteten för att minska ditt lidande. Glöm inte utvecklingsmoralen!

Du ger väl ditt samtycke till sammanhållen journalföring, annars kan vi inte hjälpa dig. Vi hanterar bara det som berör vår mottagnings avgränsade uppdrag.

Den där diagnosen tror jag inte på, det är bara en modediagnos. Varför accepterar du inte situationen?

Det är viktigt att du drar lärdom av dina erfarenheter och skapar självkännedom. Såja, oroa dig inte. Den här gången kommer det att gå bra.

Nu ska särlösningarna bort och vi ska inkludera. Du kan väl ha med dig en egen stol om du nu inte kan stå? Någon säng har vi inte plats för.

Nu ska vi inkludera så du får vistas i våra lokaler. Det här är så vår verksamhet ser ut, vi kan inte göra speciallösningar till alla som vill. Du är väl tacksam? Men jag då, vem tänker på mig? Jag har faktiskt försökt gå dig till mötes.

#människanbakom är en samling berättelser för att synliggöra människorna i sjukskrivningsstatistiken. De som det ofta talas om men mindre ofta talas med. Dela gärna med dig av din berättelse i kommentarsfältet, i en egen blogg, på Twitter, Facebook, Instagram eller någon annanstans som passar dig.

Texten ovan kommer från ett inlägg som har publicerats tidigare. Du hittar originalinlägget här.

Sjukförsäkring och vård – människan bakom

Jag är en av dom.

De som står för de höga sjukskrivningstalen. De långtidssjukskrivna. De med psykisk ohälsa, långvarig smärtproblematik eller en funktionalitet som helt enkelt inte motsvarar samhällets mall.

Men jag är mer än en pinne i statistiken, jag är en människa av kött och blod – med ande, kropp och själ. Med arv, personlighet och intressen – med ett då och ett nu.

Här är min berättelse. Vilken är din? #människanbakom

Varför det inte går att se sjukförsäkringen och vården som två olika system

Vi har idag en sjukförsäkring som i bästa fall tillåter sjuka att vara sjukskrivna i 2,5 år. Sedan utförsäkras den som är sjuk, vissa tvingas då att börja jobba och blir ännu sjukare medan andra utförsäkras trots att de bedöms inte kunna delta i någon arbetslivsintroduktion alls. Det finns säkert de som utförsäkras och faktiskt kommer in på arbetsmarknaden och klarar av att jobba men med tanke på att över hälften av alla som utförsäkras är tillbaka i sjukförsäkringen efter tre månader så är det två förstnämnda grupperna viktiga att titta närmare på.

Först och främst så innebär utförsäkringen som sagt att vissa tvingas börja jobba trots att de inte har någon arbetsförmåga. Monica Armini från Solrosuppropet berättar t ex om hur hon fick läggas in på sjukhus pga försämringen. Att tvinga någon som är sjuk att börja jobba så att personen blir ännu sjukare kan rimligtvis inte kallas rehabilitering utan borde benämnas människoförakt. I den andra gruppen har vi de som ordineras “endast medicinsk rehabilitering” under sina tre månader i ALI. Då blir det ingen arbetsträning men det blir en himla massa administration och möten. En aktivitetsnivå som är alldeles för hög för många som är sjuka. Det är orimliga krav att ställa på den som är så sjuk och att en så kraftigt ökad belastning leder till försämring är inte svårt att räkna ut.

Det här är inget nytt, många har påtalat det här tidigare. Vad jag däremot saknar i debatten är en förståelse för hur sjukförsäkringen i sin nuvarande form påverkar vården. Sjukförsäkringen är statlig och vården är landstingens ansvar men vem tar på sig ansvaret för hur de samverkar? Vården och sjukförsäkringen påverkar varandra, hur besvärligt det än är. Det som följer nedan är egenupplevda erfarenheter som jag gärna ser att någon undersöker närmare.

Läkare stressas att pressa sjuka att testa att börja arbeta i stället för att remittera till adekvat vård

Ja, du läste rätt. Både jag och människor omkring mig har varit med om läkare som efter ett par veckors sjukskrivning menar att nu kommer symtomen plötsligt att försvinna om du börjar jobba. När jag frågade hur då fick jag svaret att Försäkringskassan kräver att du testar att jobba innan vi remitterar dig till specialistvård. Det är inte sant och det är förstås problematiskt i sig att läkare ljuger för patienter men det är den andra mekanismen jag vill fokusera på: att vissa läkare verkar vara stressade över sjukförsäkringen och ser det som sitt jobb att pressa patienterna. I mitt fall ville läkaren inte ta blodprov, inte göra undersökningar och helst inte ta i frågan om vad problemen berodde på alls. (Att det ett år senare kom fram att det fanns en bakomliggande orsak som pga att den inte blivit diagnostiserad hade förvärrats avsevärt är inget som den vårdmottagningen det rör sig om tänker ta något ansvar för.)

Kravet på att vara tillbaks i arbete efter 2,5 år gör att vi inte får den vård vi behöver

Den utredningsbörda som kommer med utförsäkringen innebär att det inte får plats någon vård under den period utredning och bedömning pågår. Om den som är sjuk tvingas ut i arbete finns det absolut inget utrymme för behandling som kan förbättra personens hälsa. Någon undrar säkert varför den där behandlingen inte har kommit under de 2,5 åren personen har varit sjukskriven och det är en fullt befogad fråga som jag ställer mig själv flera gånger om dagen. Sanningen är att vården är inte tillräckligt bra på att samordna, remittera och utreda många av de patienter som t ex är kroniskt sjuka i mer än en sjukdom. I sitt sammanhang är inte 2,5 år en lång tid. Många sjukdomar som sänker aktivitetsförmågan tar mer än 2,5 år att diagnostisera och behandla och under tiden som vi patienter skickas runt i vården blir vissa av oss ännu sjukare samtidigt som vi ska leva med stressen att vi måste vara friska efter 2,5 år. Vården är inte utformad för att hantera tidskravet på 2,5 år, tvärt om förväntas jag som patient leva med att mitt liv är på paus i vätan på rätt utredning och rätt behandling (läs mer om det här). Läs gärnaVårdanalys rapport om bristerna i vården för kroniskt sjuka med samsjuklighet där man konstaterar att vården idag inte kan möta den här patientgruppen tillräckligt bra.

Någonting är oerhört märkligt när man kallar dagens sjukförsäkring för rehabilitering. För att kunna kalla det som pågår för rehabiliteringskedja vore det mer rimligt att se över hur sjukförsäkringen samverkar med vården och ställa andra krav på vården och arbetsmarknaden för att möjliggöra arbete för fler. Det är inte sjukskrivningarna som förhindrar att människor återfår arbetsförmågan – det är bristen på ändåmålsenlig, human vård med utgångpunkt i människors hela livssituation.

#människanbakom är en samling berättelser för att synliggöra människorna i sjukskrivningsstatistiken. De som det ofta talas om men mindre ofta talas med. Dela gärna med dig av din berättelse i kommentarsfältet, i en egen blogg, på Twitter, Facebook, Instagram eller någon annanstans som passar dig.

Det här inlägget har publicerats tidigare, originalinlägget hittar du här.