Category: Verktygslådan

Bildstöd till Lucia och jul

Bildstöd till Lucia och jul

De senaste veckorna har det kommit upp en del jul- och luciarelaterat bildstöd på bloggens bildstödssida och under helgen så har vi lagt till ännu mer. Det är bland annat instruktioner för att baka, klä julgran och gå luciatåg. Allt finns att ladda ner som PDF på sidan Mitt bildstöd.

PS: Mitt barn har godkänt att medverka i instruktionen för att klä julgranen.

Advertisements
Månadsöversikter för januari till juni 2019 + justerad mall

Månadsöversikter för januari till juni 2019 + justerad mall

Året närmar sig sitt slut och det innebär att det är dags för en ny omgång månadsöversikter. Nytt för den här omgången är bland annat att den gröna färgen för måndag är något ljusare. Eftersom jag publicerar månadsöversikter för hela första halvåret på en gång så har jag också lagt alla månader i en och samma excelfil men i olika flikar som du hittar längst ner i excelfilen, där det är rödmarkerat i skärmavbilden.

Som vanligt så kommer månadsöversikterna både i excel för den som vill ändra något och i PDF för den som inte vill eller inte har tillgång till excel.

 

Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för januari och Trettondagen. I botten finns ett inringat fält där man ser flikar med månadernas namn och en röd pil pekar på området.

 

Månadsöversikter januari-juni 2019 som excelfil

Klickar du på bilderna här nedanför så kommer du till PDF-versionen av varje månad.

Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för januari och Trettondagen.
Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för februari och Alla hjärtans dag. Samiska nationaldagen är markerad med samernas flagga.

  

Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för mars, Fettisdagen, kvinna och sommartid.

   

Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för april, skoja, Skärtorsdagen, Långfredagen, påsk och valborg.
Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för maj, Första maj, mamma och Kristi himmelfärd.
Syntolkning: Bild från excelark med ett rutnät över en månad och pictogram för juni, Pingst och Midsommar och en svensk flagga för nationaldagen.

Eftersom jag har justerat den gröna färgen (gjort den något ljusare för bättre kontrast mellan färg och datumet) så har jag också lagt upp en ny mall med rätt nyans av grönt, för den som vill använda min mall som grund men göra en egen månadsöversikt med exempelvis en annan bildbank. Klickar du på bilden så kommer du till PDF:en. Vill du hellre ha excelfilen så finns den markerat i rött under bilden.

Syntolkning: Rutnät med 5×7 rutor med kolumner för varje veckodag.

Mall månadsöversikt version 4 som excelfil 

 


Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg. Vill du använda bildstödet i något annat sammanhang så fråga genom att skicka ett mail till funkisfeministen-at-gmail-punkt-com. Om du använder materialet i ett blogginlägg eller liknande så länka gärna till den här sidan så att källan framgår.

Allt visuellt stödmaterial som jag har gjort själv finns samlat på sidan Mitt bildstöd. Där hittar du de senaste versionerna av materialet. Du kan också se exempel på hur materialet jag gör används i vardagen på instagramkontot Visuellt stöd i vardagen.

ME tar inte paus för julfirande

ME tar inte paus för julfirande

I morgon blir det december vilket kan innebära ökade påfrestningar i form av sociala tillställningar som glöggmys, Lucia, julfirande och andra högtider. Precis som en del andra personer med ME så kan jag tillfälligt varva upp mig och klara en ansträngning som jag egentligen inte klarar, vilket under sociala tillställningar lätt feltolkas både av mig själv och omgivningen. Den tillfälliga prestationen kommer med en försämring efteråt och går det riktigt illa så blir den försämringen helt eller delvis permanent.

ME är en lurig sjukdom, vilket den här uppvarvningseffekten med efterföljande PEM (Post-Exertional Malaise, ansträngningsutlöst försämring) är ett exempel på. När jag befinner mig mitt i uppvarvningen så är det svårt att lita på kunskapen om att det är dåligt, för jag vill så förtvivlat gärna må bättre att jag i stunden lätt ignorerar kunskapen om hur illa det kan bli och fortsätter att pressa mig. För omgivningen som inte själva har varit med och upplevt PEM massor av gånger är det antagligen ännu svårare att ta in att när jag plötsligt ser pigg och rosig ut och pratar så är det ett tecken på att jag är hårt pressad och på väg att bli ännu sjukare.

Som en påminnelse till både mig själv och omgivningen så har jag därför gjort den här planschen som jag tänker skriva ut och sätta upp. Förhoppningsvis så innebär det att det blir lättare att bromsa i tid. Planschen finns att ladda ner som PDF i två varianter, en julvariant och en som bara förklarar fenomenet utan associationer till julen. Tendensen att varva up sig gäller inte alla med ME men om du tror att planschen kan hjälpa dig så är det fritt fram att ladda ner och använda den. Klicka på bilden av den variant du vill ha så kommer du direkt till en PDF som du kan skriva ut.

 

Syntolkning: Rubriken “Skenet bedrar!” ovanför två streckfigurer. Den till vänster står upp och ser glad ut, den till höger ligger ner och blundar med underbenen på en kudde. Mellan figurerna är det en röd pil. Under figurerna står det “Vardagen har tagit en paus men inte min sjukdom. Sjukdomen innebär att jag kan varva upp mig och tillfälligt anstränga mig mer än vad jag egentligen klarar av. Varje gång jag gör det så följs det av en försämring. I värsta fall blir den permanent. Om jag plötsligt verkar frisk och pigg så innebär det att jag är i akut behov av lugn och vila.” I de två över hörnen är det små julgranar och bild och text ramas in av en krans med gröna löv.

 

Syntolkning: Rubriken “Skenet bedrar!” ovanför två streckfigurer. Den till vänster står upp och ser glad ut, den till höger ligger ner och blundar med underbenen på en kudde. Mellan figurerna är det en röd pil. Under figurerna står det “Min sjukdomen innebär att jag kan varva upp mig och tillfälligt anstränga mig mer än vad jag egentligen klarar av. Varje gång jag gör det så följs det av en försämring. I värsta fall blir den permanent. Om jag plötsligt verkar frisk och pigg så innebär det att jag är i akut behov av lugn och vila.” Bild och text ramas in av en svart kant.

 


Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg. Vill du använda bildstödet i något annat sammanhang så fråga genom att skicka ett mail till funkisfeministen-at-gmail-punkt-com. Om du använder materialet i ett blogginlägg eller liknande så länka gärna till den här sidan så att källan framgår.

Allt visuellt stödmaterial som jag har gjort själv finns samlat på sidan Mitt bildstöd. Där hittar du de senaste versionerna av materialet. Du kan också se exempel på hur materialet jag gör används i vardagen på instagramkontot Visuellt stöd i vardagen.

En förändring i taget – om små trappsteg i stället för stora hopp

En förändring i taget – om små trappsteg i stället för stora hopp

Att vara förälder till ett autistiskt barn innebär ett föräldraskap som inte alls stämmer med vad jag hade fått lära mig att föräldraskap skulle vara. På vissa väldigt grundläggande punkter stämmer det med min gamla mall, till exempel att som förälder är det mitt ansvar att göra allt i min makt för att mitt barn ska må bra, leva ett bra liv, få möjligheter att utvecklas och skyddas från sådant som skadar. Hur det ska göras är dock på många punkter så annorlunda mot hur normsamhället verkar se på föräldraskap att det ofta blir krockar.

Redan när mitt barn var ett litet förskolebarn så blev det uppenbart att för många förändringar på en gång inte var lämpligt att utsätta barnet för om vi skulle ta vårt uppdrag som föräldrar på allvar. Bra möjligheter att utvecklas och skydd mot skada uppnåddes helt enkelt inte genom för många, för täta eller för stora förändringar. Det medförde att vi föräldrar började organisera barnets tillvaro enligt principen “en förändring/nyhet i taget” och det är något som vi fortfarande praktiserar.

Vad innebär det i praktiken?

Nyheter och förändringar kan innebära en ny miljö, en ny aktivitet eller nya personer. Ibland ställs vi inför situationen där barnet ska göra något där alla tre delarna är nya, till exempel ett vårdbesök med en ny typ  av undersökning, på en ny mottagning med en ny person. Ibland är det i stället bara en eller två delar som är nya, till exempel en tidigare bekant mottagning men en ny person och en ny undersökning eller behandling.

Att organisera tillvaron efter principen “en förändring i taget” innebär att när vi ställs inför situationen att barnet står inför två eller tre komponenter som är nya så behöver vi själva lägga till steg så att barnet får tid att bekanta sig med de nya delarna ett steg i taget. Det här gäller inte bara vårdbesök utan även saker som händer i skolan, fritidsaktiviteter med mera men nu tänker jag ta vårdbesök som ett exempel. Det är ett område där det är lätt att illustrera hur det går till.

Låt säga att barnet ska på sjukgymnastbesök för att bedömas för överrörlighet. Barnet har aldrig varit på mottagningen, aldrig träffat sjukgymnasten och aldrig fått sina leder undersökta på det sättet. Alla tre komponenter är nya.

  1. Vi introducerar platsen först, barnet får åka dit och titta på lokalerna.
  2. Nästa gång barnet åker dit så får barnet träffa sjugymnasten och titta in i sjukgymnastens rum.
  3. På tredje besöket så genomförs undersökningen.

Varje moment föregås av förberedelser, både barnet och sjukgymnasten behöver förberedas. Sjukgymnasten får information om barnet och vad barnet behöver för att det ska fungera och barnet i sin tur får bildstöd som illustrerar var som ska hända och hur lokalerna och sjukgymnasten ser ut. Vi fotar oftast så att barnet kan titta på bilderna efter varje delmoment, eftersom det gör det lättare att berätta vad hen tänkte.

För att det ska fungera när det väl är dags för själva undersökningen så kollar vi föräldrar med sjukgymnasten hur undersökningen går till och visar hemma innan, gärna i form av en lek. Det kan till exempel vara att sjukgymnasten får visa en förälder hur hen kommer att hålla i foten och benet när hen undersöker knäleden och så gör vi det hemma och kallar det för “böjalek”. (Många undersökningar kan vi förstås inte göra exakt som på riktigt, till exempel blodprov, utan då spelar vi upp situationen för att ge barnet en uppfattning om hur snabbt sticket är.) I perioder när orken är sämre eller när det rör sig om vissa förändringar som är mer krävande så kan stegen behöva upprepas flera gånger innan det går att gå vidare till nästa steg.

Förutom noggranna förberedelser och att ta nyheterna ett steg i taget så krävs det en hel del annat, till exempel att platsen anpassas sensoriskt men det tänker jag av utrymmesskäl inte utveckla i det här inlägget utan det får eventuellt bli ett eget inlägg.

En nyhet i taget och mycket förutsägbarhet fungerar väldigt bra i bemärkelsen att mitt barns stressnivå hålls nere och barnet får en hanterbar tillvaro och ett bra liv. Det är en livsstil som innebär att med tålamod ta ett litet trappsteg i taget, stanna och ge plats för återhämtning och bearbetning. Vad det däremot inte gör är att få  barnet att framstå som normfungerande och det verkar provocera omgivningen ibland. Det här sättet att lägga upp livet gör inte att vi på något sätt passerar som en flexibel familj som kan klämma in oss i normens idé om hur en barnfamilj ska leva.

En konkret konsekvens av den här livsstilen är att vi ofta behöver få reda på saker i mycket god tid. Dels ska vi hinna med att dela upp nyheterna i ett steg i taget, dels behövs det mycket förberedelser och till det så behöver barnet få tid på sig att bearbeta all ny information och landa så pass mycket att hen kan ställa frågor eller tala om om något inte är bra. Det gör att när någon säger “Vill ni följa med på bowlingkalas med alla de här nya människorna om en vecka?” så har vi inte en ärlig chans att hinna genomföra alla förberedelser som krävs för att det ska bli tillgängligt för barnet. Vi tackar därför ofta nej till en hel del aktiviteter, för barnets hälsa är prioriterad högre än att framstå som en vanlig och välanpassad familj.

Som med många av mina inlägg så är det inget facit som jag anser att alla andra ska leva efter. Det är ett exempel på hur livet kan organiseras och en förklaring till alla som undrar varför vi inte kan vara lite mer spontana av oss.

Att göra ett pepparkakshus – instruktioner med bildstöd

Att göra ett pepparkakshus – instruktioner med bildstöd

Det är bara mitten på november men hur trist november än kan upplevas som så kan tiden ändå gå orimligt fort och plötsligt är det december och för vissa innebär det att det ska göras pepparkakshus.

Baserat på foton från förra året så har jag satt ihop ett bildstöd med instruktioner. Observera att det här är instruktioner för färdigköpta delar, eftersom fokus ligger på att dekorera. De inköp som behöver göras är heller inte med i instruktionerna.

Instruktionerna i PDF: pepparkakshus_bildstod_funkisfeministen

 

Syntolkning: skärmdump från PDF:en ovan med instruktioner för att göra ett pepparkakshus.
Syntolkning: skärmdump från PDF:en ovan med instruktioner för att göra ett pepparkakshus.

 


Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg. Vill du använda bildstödet i något annat sammanhang så fråga genom att skicka ett mail till funkisfeministen-at-gmail-punkt-com. Om du använder materialet i ett blogginlägg eller liknande så länka gärna till den här sidan så att källan framgår.

Allt visuellt stödmaterial som jag har gjort själv finns samlat på sidan Mitt bildstöd. Där hittar du de senaste versionerna av materialet.