Category: Skola/förskola

Månadsöversikter för hösten 2018

Det är fortfarande sommar men sommaren kommer inte att vara i all oändlighet så det är dags för månadsöversikter för september-december 2018. Som vanligt så kommer de i PDF för den som inte vill ändra något och i excel för den som har tillgång till excel och vill ändra och individanpassa.

Månadsöversikterna innehåller förhållandevis många bilder eftersom min tanke är att de ska kunna användas även i skolan för att kunna illustrera sådant som händer i samhället som ofta uppmärksammas i skolan, till exempel att det är riksdagsval och FN-dagen. För den som inte har behov av alla bilderna så går det utmärkt att använda exceldokumenten och gå in och ta bort de bilderna som är överflödiga.

Obs! För dig som inte vill ändra något så rekommenderar jag att du använder PDFen. Det går att klicka på bilden men då blir det sämre upplösning och bildkvalitet vid utskrift. Dessutom så fungerar det inte att klicka på bilderna för de månader som inte får plats på en bild, i det här fallet december.

Månadsöversikt september 2018 i excelformat: manadsoversikt_september_2018_funkisfeministen

Månadsöversikt september 2018 som PDF: manadsoversikt_september_2018_funkisfeministen Sheet1

Månadsöversikt oktober 2018 i excelformat: manadsoversikt_oktober_2018_funkisfeministen

Månadsöversikt oktober 2018 som PDF: manadsoversikt_oktober_2018_funkisfeministen Sheet1

Månadsöversikt november 2018 i excelformat: manadsoversikt_november_2018_funkisfeministen

Månadsöversikt november 2018 som PDF: manadsoversikt_november_2018_funkisfeministen Sheet1

 

Månadsöversikt december 2018 i excelformat: manadsoversikt_december_2018_funksifeministen

Månadsöversikt december 2018 som PDF: manadsoversikt_december_2018_funksifeministen Sheet1

Observera att december har 31 dagar och att man behöver klicka på PDFen eller excelfilen för att få med hela månaden.

 

Hemma hos mig så kombineras månadsöversikterna med ett årshjul (uppdaterad version med ny bild för Lucia som matchar den på månadsöversikten).

Vill du göra en månadsöversikt själv men använda min mall som grund så är det fritt fram.

Du hittar alla månadsöversikter under etiketten månadsöversikt.

Obs! Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk men inte för kommersiella syften. Använd gärna översikterna (eller något annat material från den här bloggen) i verksamheter som t ex skola, BUP, korttidsboende eller liknande. Om du orkar får du gärna skriva en kommentar eller skicka ett mail på (funkisfeministen at gmail punkt com) och berätta i vilken verksamhet det används, det är intressant för mig att veta.

Advertisements

Blankt årshjul att använda som bas

Många har frågat om det är möjligt att få basen till mitt årshjul, för att använda till att göra egna årscirklar med andra bildbanker och för att kunna göra det tillsammans med till exempel en barngrupp. Jag har haft lite strul med programvaran men nu har jag fått fram en bas som är i tillräckligt bra upplösning för att i alla fall kunna skrivas ut som ett A4.

Cirkel med 12 fält i olika färger. I mitten är det en liten cirkel med fyra färger.

 

Det går bra att klicka på bilden ovan för att nedladdning i jpeg.

Bashjulet i PDF: arshjul_bas_funkisfeministen

Årshjulsbasen är ritad med programmet Sketchbook och om du vill ha filen i formatet TIFF så får du maila mig på funkisfeministen snabela gmail punkt com eftersom det inte verkar gå att ladda upp det formatet här.

Obs! Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg men inte för kommersiella syften. Om du delar basen vidare så länka till bloggen och det här inlägget, så att källan är tydlig.

 

 

Varför pictogram och inte någon annan bildbank?

Varför pictogram och inte någon annan bildbank?

“Varför använder du pictogram när Widgit har så många fler bilder?”

Varje gång jag uppdaterar bloggen med bildstödsmaterial så får jag frågan varför jag använder SPSM:s pictogram i stället för någon annan bildbank. I Sverige verkar Widgit anses vara bäst på grund av sitt omfång och även om det kan vara en fördel att det finns bilder för många saker så förbluffar frågan mig. Frågan ställs nämligen väldigt ofta som om det bara vore bildbankens omfång som spelar roll, vilket för mig är häpnadsväckande i en värld som handlar om hjälpmedel för människor som väldigt ofta har normavvikande perception och kognition.

Frågan ställs både av personer som jobbar med bildstöd i sitt yrke och av personer som jag, som använder bildstöd till sig själva och/eller anhöriga. Jag undrar varifrån frågeställningen kommer. Är det habiliteringarna runt om i landet som sprider idén att det enda viktiga är bildbankens omfång? Eller kommer frågan ur något helt annat? Om det är vad arbetsterapeuter, specialpedagoger med flera tror så är det oroande, eftersom jag definitivt förväntar mig djupare förståelse av människor som jobbar professionellt med bildstöd.

Jag förstår som sagt inte varifrån frågan kommer men det är slåenda att den alltid ställs med hänvisning till omfång. Nu tänker jag i alla fall besvara den, för att ge lite perspektiv.

Hemma hos mig använder vi än så länge pictogram i huvudsak av tre anledningar. Den första är för att svartvita bilder är lättare att använda på färgade bakgrunder. Mitt barn är extremt duktig på att färgkoda sin tillvaro och gör det helt på eget bevåg. Hen älskar till exempel sitt veckoschema och sina månadsöversikter i TEACCH-färger. Svartvita bilder är bra att ha på den sortens färgkodade scheman, eftersom färglagda bilder blir lätt väldigt plottrigt och visuellt röriga när de läggs på färglagda bakgrunder av olika slag. Widgits bilder har även fler detaljer vilket gör dem rörigare och plottrigare och det är till exempel svårare att få detaljrikare bilder att fungera i många storlekar. Vi använder pictogram genomgående i alla typer av bildstöd för att skapa visuell enhetlighet och då är egenskapen att bilderna funkar i många storlekar väldigt bra. (Vill du se exempel på hur vi använder bildstöd så finns det i det här och det här inlägget.)

Till det kommer problemet att färglagda bilder kan ha lägre generaliserbarhet än svartvita. Mitt barn har till exempel mycket specifika krav på färger på sina kläder och när vi började med bildstöd så fixade inte barnet att generalisera en bild på en blå tröja till att betyda hens röda tröja. Svartvita, stiliserade pictogram gick däremot bra från start. När jag frågar bland vänner och bekanta som är autistiska så är det många som känner igen sig i det sättet att tolka en bild.

Sist men inte minst så är SPSM:s pictogram väldigt billigt att använda jämfört med till exempel Widgit och därför lättare att bekosta själv. Vi har aldrig haft en fungerande relation med någon habiliteringsmottagning, bland annat eftersom jag som gör bildstödet är mycket sjuk och ytterst sällan kan lämna mitt hem. Vi har därför aldrig kommit till punkten att faktiskt få träffa en arbetsterapeut och haft en förutsättningslös diskussion om vilken bildbank som är bäst och därför inte kunnat få Widgit eller någon annan väldigt dyr bildbank förskriven utan betalar ur egen ficka. De habiliteringar jag har erfarenhet av för mitt barns räkning bygger hela sin verksamhet på att föräldrarna är friska och normfungerande och för mig som är svårt sjuk, inte kan lämna mitt hem och har svårt för muntliga konversationer så är habiliteringen brutalt otillgänglig.

När vårt barn var yngre och var inskriven på Autismcentrum för små barn så hänvisades vi till att gå på öppet hus på StoCKK för att få prata med deras arbetsterapeuter. Både jag och min partner försökte flera gånger förklara att det absolut inte går men de jobbade bara så och då var vi utan hjälp på bildstödsfronten. Jag har läst mycket själv och dessutom lärt mig mycket om bildstöd genom att diskutera perception och tolkningar av olika bilder med autister i olika åldrar så kunskapen har jag tillägnat mig. Förskrivningen rår jag dock inte på.

Sammanfattningsvis så kan det självklart vara bra med en bildbank med stort omfång men att ha tillgång till många olika bilder hjälper inte om den som bildstödet är till för inte kan processa och förstå bilderna tillräckligt lätt. Jag hoppas att det här inlägget ger lite perspektiv på frågan om val av bildbank och att ni som jobbar professionellt med bildstöd tar det i beaktande i värdering av bildbank.

Uppdaterat årshjul med ny bild för Lucia

Specialpedagogiska skolmyndigheten som gör pictogrammen som jag använder i mitt bildstödsmaterial har kommit ut med en ny symbol för Lucia. Med anledning av det så har jag uppdaterat det populära årshjulet.

Årshjul i färg med pictogram för årstider, månader och högtider

Du kan klicka på bilden för att ladda ned årshjulet eller om du hellre vill ha det som PDF så finns det här: arshjul_funkisfeministen_version_5

Årshjulet kan kombineras med månadsöversikter.  

Jag kommer att använda den nya symbolen för Lucia i månadsöversikten för december.

 

Det gamla årshjulet med den gamla symbolen för Lucia finns här. Många har efterfrågat årshjulet fast utan bilder, så att det kan användas som en bas för egna bilder och det finns nu här.

 

Obs! Det är fritt fram att använda materialet för eget bruk eller i verksamheter som skola, vård och omsorg men inte för kommersiella syften.

Bakom varje framgång ligger en smärtsam kamp

Det är försommar och vacker väder och jag ligger och är irriterad på ytterligare en överslätande kommentar. Jag har visst ett enormt behov av att skonas från överslätande kommentarer just nu. Av att slippa bli klappad på huvudet och få höra “du ska se att vårdsituationen snart löser sig” och liknande. Eftersom de flesta människor som inte själva befinner sig i en liknande situation inte verkar kunna förstå det här så tvingas jag ofta fundera på varför det är så viktigt för människor att få häva ur sig såna kommentarer och varför jag blir så ledsen av dem. Den första frågan kan jag fortfarande inte svara på men igår, när jag kunde kolla på teve en liten stund, så slog det mig varför jag inte har något tålamod kvar till att ha överseende med överslätningar av ett väldigt allvarligt sjuk- och funkispolitiskt läge.

Jag har lagt tid och energi på att försöka göra världen bättre för underordnade grupper sen jag var tonåring. Det är ett val men det är också en del av vem jag är. Det har kostat mig år av en knaper ekonomi och en kraschad hälsa men det har också gjort att jag ibland har fått vara med och fira framgångar. De senaste åren har det handlat om att använda den pyttelilla kapacitet som jag har till sjuk- och funkisfrågor och mitt engagemang finns kvar, även om jag idag är så pass sjuk och begränsad att det knappt är något påverkansarbete att tala om i praktiken.

En av de viktigaste lärdomarna av över femton års påverkansarbete är att inga framgångar för underordnade grupper kommer utan ett pris. Bakom varje liten förändring i rätt riktning står ofta massor av slit från många människor. Människor som betalar med sin hälsa, sin ekonomi, sina relationer med mera. När något går framåt så kan glädjen vara stor men det är svårt att glädjas åt framgångarna med människor som inte förstår hur mycket kamp det ligger bakom varje millimeter framåt. Det är just det det som gör mig så provocerad av människor som slätar över när jag berättar om vad som pågår. För i överslätandet, i “du-ska-nog-se-att-det-snart-ordnar-sig”-attityden så finns en utradering och ett osynliggörande av den fruktansvärda kamp som är min och många andras vardag.

För att försöka påverka politiskt när hela ens egna tillvaro står på spel är något djupt skräckinjagande. När kampen för ett bättre samhälle handlar om ens eget eller anhörigas liv vill jag ofta skrika “jag orkar inte” men fortsätter ändå, trots att det tvingar mig att se för mycket hemskheter. För om jag vill kunna förändra skolsituationen för funkiselever så måste jag ta till mig av den brutala verkligheten, vilket ger mig mardrömmar. På samma sätt så tar jag del av många andra ME-sjukas och andra funkisars och sjukas liv och det är sannerligen inga upplyftande berättelser. Tvärtom är det så tungt att jag aktivt måste begränsa mig för att orka själv.

Det gör mig heligt förbannad att någon tror att samhällsförändring som förbättrar för underordnade grupper är något som bara sker av sig självt. För som jag skrev tidigare: Bakom varje litet framsteg står en enormt smärtsam kamp. Glöm aldrig det.