Vill vi ha ett samhälle som gör utsatta människor ännu mer utsatta?

Lärare, elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal berättar om en ohållbar situation i skolan. Vårdpersonal, patienter och anhöriga berättar om stora problem i vården. Människor med funktionsnedsättningar får se sina livsvillkor försämras när arbetet för bättre tillgänglighet i samhället går ytterst långsamt samtidigt som t ex assistans och stöd i skolan blir föremål för besparingar. Sjuka människor nekas inte bara vård utan också trygghet i form av försörjning från sjukförsäkringen. Flyktingar nekas skydd från krig och de som får komma till Sverige nekas hjälp till en trygg livssituation.

Det sägs att Sverige behöver andrum från flyktingströmmar, att sjuka måste nekas försörjning, människor med funktionsnedsättningar nekas assistans och stöd i skolan för att vi inte har råd med något annat. Jag är inte ekonom och kanske missbedömer jag därför situationen. Men hur kan politiker tala om behovet av att fler personer ska lönearbeta samtidigt som det blir svårare och svårare för många att göra det?

Lärare slutar eller blir sjuka av sin arbetssituation. Elever – i synnerhet de med funktionsnedsättningar – får svårare både att lära sig något och att lägga grunden för ett liv i hälsa när stödet i skolan saknas.  De funktionsnedsatta elevernas föräldrar blir sjuka av det merarbete det innebär att försöka få till en fungerande skolgång för barnen.

Vårdpersonal blir sjuka av sin arbetssituation, eller säger upp sig innan utmattningssyndromen är ett faktum. När det saknas vårdpersonal nekas patienterna vård i tid och blir i stället uppmanade att inte söka vård i onödan. Vården blir fragmenterad och kvaliteten sänks när ingen personal finns för att hålla ihop den. Anhöriga blir till slut sjuka av att vara anhörigvårdare och samordnare.

Många av de som betalar för välfärdens brister med sin egen hälsa är kvinnor. Som anhörigvårdare. Som överbelastad vårdpersonal, hemtjänstpersonal, socialsekreterare och lärare. Som föräldrar som måste vara samordnare för funktionsnedsatta barns kontakter med vård och skola.

Vi kan prata hur mycket som helst om personcentrerad vård och att stärka patienternas rättigheter i vården, precis som vi kan vältra oss i vackra ord om en inkluderande skola där alla ska få det stöd som behövs. De orden betyder ingenting så länge inte en grundläggande fråga besvaras:

Vill vi ha ett samhälle där utsatta grupper blir ännu mer utsatta? Är det acceptabelt att flyktingar, sjuka och människor med funktionsnedsättningar behandlas som mindre värda?

Om svaret på den frågan är nej behöver vi politiker som vågar agera annorlunda.

Advertisements

4 thoughts on “Vill vi ha ett samhälle som gör utsatta människor ännu mer utsatta?

  1. När jag läser din artikel får jag psalmen “Guds kärlek är” vers 3 framförallt framför mig. En text som tar upp mycket av det du beskriver men utifrån ett personligt perspektiv. (https://www.youtube.com/watch?v=lFi004Kzoeg) Genom att bygga murar oss emellan som det står i texten så byggs också ett samhälle av rädsla där allt som är annorlunda stöts bort, knuffas undan på olika sätt. Vi som inte passar in i mallen har på något vis inte kvar vårt värde som människor, vilket är alldeles fruktansvärt.
    Som jag ser det det blir konsekvensen ett samhälle där bara “lyckade”, friska och starka personer som kan studera och yrkesarbeta utan anpassningar räknas. Alla vi andra som inte yrkesarbetar bildar något slags “B-lag” som ska vara tacksamma för smulorna.
    Den samhällssynen köper jag inte. Även vi med olika former av sjukdomar och funktionsstörningar måste få finnas och måste få uttrycka våra tankar och åsikter.
    Och vårt samhälle måste på något sätt se till att vi alla har en reell möjlighet till ett så bra liv som det går – oavsett om vi kan arbeta eller inte!
    Och för att få det behövs verkligen politiker som vågar!

    Tack för en mycket bra text.
    //P-L
    Livets Skiftningar

    Liked by 1 person

  2. Kopplar din text till denna artikel som minst sagt gjorde mig upprörd. http://www.hn.se/nyheter/falkenberg/f%C3%A5r-b%C3%B6ta-f%C3%B6r-varje-skolkdag-1.3707900
    Föräldrar som håller sina barn hemma för att skolmiljön är sjuk. När jag läste artikeln fick jag inte känslan av att det var skolk det handlade om i första hand, utan hemmasittande barn. Om nu barnet inte klarar av att vara i skolan, men mår någorlunda bra hemma ska föräldrarna bötfällas?
    Återigen ett övergrepp på alla dem som inte passar in i normen!
    //P-L

    Liked by 1 person

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s