Är tillgänglighet ingenting för vård och skola?

Jag frågar mig ofta hur vården och skolan kan vara så fruktansvärt otillgänglig för oss funktionsnedsatta. Det pratas massor om att skolan ska göras inkluderande och att vården måste bli personcentrerad – hur kan det då komma sig att både jag och mitt barn möts av häpnadsväckande mycket otillgänglighet inom de här områdena? Jag tror att jag precis fick svaret.

Syntolkning: Skärmdump från twitter där representant för Dagens medicin skriver: “Nej, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättn har vi tyvärr ingen data för. Vår användning av begreppet rör väntetid.” Under skriver Livets bilder: “Så det handlar alltså inte alls om #tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning? Begreppet används dubbelt!”

Det här är en skärmdump från igår. Dagens medicin har utsett Sveriges bästa sjuhus och tillgänglighet har varit en faktor i bedömningen (läs mer om hur bedömningen görs här). Med tillgänglighet så avser dock Dagens medicin inte i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättningar har tillgång till vård utan hur väntetiden för patienter i allmänhet är. Någon data för hur tillgängligheten är för funktionsnedsatta personer finns inte och är ingenting som påverkar huruvida sjukhus anses vara bra eller inte. Ganska intressant att ett sjukhus alltså kan vara bra även om det bara är till för normfungerande personer och därmed utestänger en stor del av befolkningen. Att sjukdomar ofta leder till funktionsnedsättningar borde rimligtvis göra att i bedömningen av hur bra ett sjukhus är så borde tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar vara centralt.

Alldeles nyss kom nästa insikt, också den på twitter.

Syntolkning: Skärmdump från twitter där Skolinspektionen skriver: “Vi tittar inte på tillgängligheten i vår regelbundna tillsyn, utan det är som sagt DO:s ansvarsområde.”

Det är Skolinspektionen som meddelar att i sina granskningar så tittar de inte på tillgänglighet. Det är häpnadsväckande eftersom Skolinspektionen är den myndighet som ger tillstånd att starta friskolor. Det är även den myndighet som har till uppgift att granska att skolor följer skollagen. Skollagens första kapitel, §4 säger bl a att

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Paragraf 4 och 5 tar upp såna här fina värden som att utbildningen ska värna om mänskliga rättigheter, att utbildningen ska utformas så att den motverkar kränkande behandling och annat fint. Trots det så granskar alltså inte Skolinspektionen om skolorna är tillgängliga? Tillgänglighet är enligt Skolinspektionen någon som Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för. Problemet är att DO inte har något som helst ansvar för skolan. Det är till Skolinspektionen vårdnadshavare till funktionsnedsatta elever kan göra anmälningar när skolan brister i anpassningar. Med andra ord när skolan är otillgänglig så är det Skolinspektionen som tar emot en anmälning men i sin regelbundna tillsyn så tittar de inte på tillgänglighet. Jag förstår inte hur det går ihop. Däremot förstår jag plötsligt något väldigt viktigt.

Nu förstår jag hur vi kan ha så oerhört mycket snack om personcentrerad vård och inkluderande lärmiljöer samtidigt som ableismen och kränkningarna mot funktionsnedsatta människor lever och frodas i vården och skolan. Om tillgänglighet inte anses vara ett nödvändigt fundament som möjliggör personcentrering, inkludering, jämlikhet och delaktighet så blir det bara tomma ord av alltihop. Vad betyder det att väntetiderna i vården är korta om funkisar ändå inte kan tillgodogöra sig vården pga otillgänglig utformning? Vad betyder det att skolan är inkluderande om inkluderingen inte vilar på tillgänglighet?

Det betyder att alla som inte funkar enligt den mall som vård och skola är utformad efter kommer att göra illa sig. Det betyder inte bara att vi blir utan vård och utbildning utan att vi skadas av att försöka knöla in oss i vården och skolan.

Otillgänglig vård kommer aldrig bli personcentrerad, jämlik eller bra på något annat sätt. En otillgänglig skola kommer aldrig varken bli inkluderande eller ens lyckas följa skollagen. Så varför är inte tillgänglighet en viktigare del i granskningen av vård och skola?

 

Advertisements

4 thoughts on “Är tillgänglighet ingenting för vård och skola?

  1. Hej! Skolinspektionen granskar tillgänglighet kopplat till skollagen, till exempel extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärder mot kränkande behandling, läs mer här: http://skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Regelbunden-tillsyn/Planering-och-genomforande/fakta/. Tweetet som du hänvisar till gällde svar på fråga om tillgänglighet kopplat till diskrimineringslagen. Om vi ser brister kopplat till diskrimineringslagen skickar vi signaler till Diskrimineringsombudsmannen. Hälsningar Anna Maria, Skolinspektionen

    Like

    1. Tweeten i inlägget är från en tråd om hur tillgänglighet tittas på när ni ger tillstånd att starta friskolor. Jag är fullt medveten om att Diskrimineringslagen och Skollagen är två olika lagar men det är inte det min kritik handlar om. Eftersom ni är den enda myndigheten som ger tillstånd att starta skolor så är det uppseendeväckande om ni inte tittar på huruvida skolan kommer att utformas tillgängligt eller inte. Det är fullt möjligt att ni gör rätt enligt det uppdrag ni har som myndighet, det förändrar inte det faktum att om ni ger tillåtelse att starta skolor som inte har en tillgänglig utformning så har vi ett gigantiskt problem.

      Ni skrev följande i andra tweets:

      “1. En utredning tittar på om diskriminering i skolan ska flyttas t Skolinspektionen >>
      2. Det är vi mkt positiva till. Redan idag om vi ser brister i tillgänglighet eller arbetsmiljö>>
      3. skickar vi signaler till rätt myndighet. Innan vi ger tillstånd granskar vi tex hur skolan ska >>
      4. följa regler om särskilt stöd och kränkande behandling”

      Ni skrev också följande:

      “Rätten till extra anpassningar och särskilt stöd finns reglerat i skollagen, det utreder vi. >>
      Om det är brister i tillgänglighet enligt diskrimineringslagen är det DO som utreder.”

      Det är rörigt att följa långa konversationer på twitter i efterhand så det är möjligt att jag rör ihop era svar nu. Jag ser dock flera svar från er som jag tolkar som att ni utreder särskilt stöd och anpassning men ärenden rörande bristande tillgänglighet skickar ni till DO. Jag blir väldigt nyfiken på hur ni förstår begreppen “särskilt stöd”, “anpassningar” och “tillgänglighet”. Syftet med särskilt stöd och anpassningar för elever med funktionsnedsättningar är väl att göra skolan tillgänglig, eller har ni en annan förståelse? Hur ser ni i så fall på begreppen?

      Jag är också väldigt nyfiken på konkreta fall som belyser gränsdragningen. Kan ni ge exempel på vad som är brister i anpassning och särskilt stöd och vad som är brister i tillgänglighet?

      Avslutningsvis så skulle jag vilja veta hur många fall ni har skickat till DO, har ni någon statistik för 2015?

      Like

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s