Frustrerande kommentarer del 3: Du måste sluta låta barnet bestämma allt

Det är dags att syna ytterligare en frustrerande kommentar som funktionsnedsatta barn och deras föräldrar får höra i kontakten med skolan och förskolan. Del 1 tog upp kommentaren “Alla barn är trötta efter en dag i skolan/på förskolan” och del 2 “Vi har anpassat”.

Idag ska jag syna varför kommentaren “Du måste sluta låta barnet bestämma allt” inte bara är frustrerande att höra utan dessutom ofta avslöjar en djupt problematisk syn på människor med funktionsnedsättningar.

Den här kommentaren verkar ofta komma i samband med att barn och ungdomar vägrar göra vissa saker som vuxenvärlden anser att de ska göra. Det kan röra sig om att inte titta någon i ögonen, att inte gå in i ett visst rum, att inte gå till skolan, att inte vilja prata, att be människor omkring att vara tysta osv. Det kan också handla om barn och ungdomar som vill ha vissa saker och får utbrott/vägrar samarbeta om de inte får det. T ex barn som inte äter om de inte får viss mat, barn som bara klär på sig vissa kläder osv.

Den som säger att ett barn eller en ungdom måste sluta få bestämma allt missar ofta att personen ifråga verkligen inte har bestämt allt (se t ex här för ett exempel). Barn eller ungdomar som vägrar gå till skolan för att de mår mycket dåligt i en otillgänglig skola bestämmer inte allt, tvärt om. De har inte bestämt att skolan ska vara utformad som den är. De har inte bestämt att de skulle gå dit tills de brakade ihop i utmattning, depressioner och annan ohälsa. Att börja vägra med alla medel som finns kan vara det enda sättet som finns kvar att skydda sig själv.

De flesta människor vill ha mat, kläder, social miljö och andra delar av livet på vissa sätt. Många människor vill och behöver leva med frånvaro av för mycket obehag. För vissa människor är jeans bekvämt men för andra är det så obekvämt att det är outhärdligt. Vissa människor kan äta mat med vilken konsistens som helst, andra klarar bara ett fåtal konsistenser utan att uppleva smärta eller äckel. Många ligger någonstans i mitten och då är det kanske inte så lätt att förstå graden av obehag som vi som är känsligare upplever. Det handlar inte om att “bestämma allt”, det handlar om att leva med tillräckligt lite obehag för att livet ska vara bra nog.

Det som är särskilt problematiskt med kommentaren att vissa barn och ungdomar ska sluta få bestämma allt är när den riktar sig till barn och ungdomar som egentligen är de som har minst att säga till om. De barn och ungdomar som avviker från bilden av hur barn och ungdomar “ska” vara. Eftersom skolan ofta är utformad med en viss grupp elever i åtanke så syns det inte hur mycket de eleverna får tillvaron upplagd på ett sätt som är anpassat för dem. De är normen. Elever som fungerar annorlunda behöver ofta kämpa för att få sina behov mötta och när omgivningen varken förstår eller delar behoven verkar det vara lätt att tänka att “hen ska då alltid få bestämma allt”.

Att säga att elever som behöver få sin tillvaro upplagd på andra sätt än normen “ska sluta få bestämma allt” innebär innebär i praktiken att de elevernas behov av trygghet och hälsa inte ses som lika viktiga som andras och det är en hemsk syn på människor. Jag önskar att vuxna i stället för att ta till mer tvång och disciplin jobbade mer på respekt och samarbete.

Advertisements

6 thoughts on “Frustrerande kommentarer del 3: Du måste sluta låta barnet bestämma allt

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s