Frustrerande kommentarer del 2: Vi har anpassat

Idag fortsätter jag med del 2 i serien om frustrerande, energisugande och provocerande kommentarer som barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar får av skolpersonal och omgivningen. Del 1 handlade om hur den utmattning som många funktionsnedsatta personer drabbas av när vi ska leva i ett otillgängligt samhälle förminskas när det gäller barn och ungdomar i skolan.

Dagens kommentar är “Vi har anpassat verksamheten.” Om det här vore en saklig och med verkligheten överensstämmande kommentar så vore det okej. När det däremot sägs som svar på att en elev och elevens föräldrar påtalar att mer behöver göras för att förskolan/skolan ska bli tillgänglig eftersom barnet inte mår bra eller inte kan lära sig tillräckligt så gör det mig både ledsen och arg.

För även om vissa anpassningar har gjorts så är det inte särskilt konstruktivt att påpeka det när det ändå inte funkar för en elev. Förvisso kan de gjorda anpassningarna utvärderas och ge en ledtråd i jakten på mer fungerande anpassningar, om kommentaren fälls i det sammanhanget behöver den inte vara problematisk. Det är när de gjorda anpassningarna används som ursäkt för att avstanna arbetet med att göra förskolan/skolan tillgänglig som det är en oacceptabel sak att säga. För det handlar inte bara om huruvida förskolan/skolan har ansträngt sig eller inte. Det handlar om att det ska funka för eleven. 

Det kan ligga massor med ansträngning bakom anpassningar som inte funkar, av flera anledningar. Kanske saknades relevant kompetens hos den som tog fram och beslutade om anpassningarna? Kanske lyssnade ingen på eleven så elevens kunskap om vad hen behöver tillvaratogs inte? Kanske har förskolan/skolan riktlinjer och standardanpassningar som helt enkelt inte är rätt för just den här eleven? Kanske saknas det resurser av olika slag för att göra bra anpassningar så ett fåtal enskilda personer har jobbat ihjäl sig för att tillgängliggöra verksamheten utan att egentligen ha särskilt realistiska möjligheter? Kanske är de anpassningar som har gjorts bra men inte tillräckliga?

Jag kan tänka mig att personal i skolan och förskolan inte får tillräckligt med uppskattning för det arbete som görs för att försöka anpassa och tillgängliggöra. Det är synd, för att även skolpersonal behöver uppskattning för sitt arbete är fullt rimligt. Jag har däremot svårt att se varför elever och föräldrar förväntas finna sig i att förskolan/skolan fortfarande är otillgänglig, bara för att det har gjorts vissa anpassningar.

Påpeka gärna för personer med möjlighet att förändra situationen att de krav som ställs på skolorna i dagsläget inte går att möta, så att förutsättningar för en tillgänglig skola skapas. Gå gärna samman med eleverna och föräldrarna och kräv en genomtänkt plan för hus skolan ska förändras för att bli tillgänglig för alla elever. Men begär inte av mig att jag ska acceptera att barn och ungdomar mår dåligt och inte kan tillgodogöra sig undervisningen bara för att några slags anpassningar har gjorts. Jag nöjer mig inte med mindre än att skolan och resten av samhället är lika tillgängligt för alla.

Advertisements

10 thoughts on “Frustrerande kommentarer del 2: Vi har anpassat

  1. En variant på detta som jag vid flera tillfällen hört från lärosäten inom högre utbildning, är att de “ebjuder stöd”. Budskapet är att alla som ansöker om stöd får det, och därför är allt i sin ordning. Men problemet (ett av dem) är att det “stöd” som erbjuds består av standardiserade åtgärder som endast hjälper i den mån, som studentens svårigheter passar in i en förutbestämd mall. Som autist kan jag till exempel få anteckningshjälp. Men även om jag visserligen inte kan föra egna anteckningar under en föreläsning, så har det aldrig varit ett stort problem för mig då jag ändå lär mig det jag ska utan problem. Skulle inte ha någon större nytta av andras anteckningar. Så jag tackar nej till det, det är inte det “stöd” jag behöver. Men då kan universitetet säga att jag blivit erbjuden stöd som jag själv tackat nej till.

    De har också “individuellt anpassat stöd”. Jag har blivit erbjuden sådant så jag vet vad det kan innebära. Det innebär att jag ska försöka klara studierna på exakt samma villkor som de andra studenterna men att vi har pratat om det så det räknas som stöd. Stöder är väl att de ger mig “rådet” att försöka klara studierna utan anpassning. Alltså, de hjälper mig inte över huvud taget men kallar det för stöd. Studievägledaren beskrev detta i handlingarna med en formulering i stil med “studenten erbjöds detta stöd men studenten var av någon outgrundlig anledning inte nöjd med detta och vägrade ta emot det”.

    Liked by 1 person

    1. Det mönster du beskriver verkar förekomma från förskola, genom grundskolan, gymnasiet och uppenbarligen även på högskolan/universiteten. Det intressanta (och nedslående) är att samma mönster också kan ses i vården. Jag har vid ett par tillfällen fått upp hoppet om att jag ska få en individuellt anpassad vårdplan när det fasta programmet på en mottagning inte passar mig men i praktiken har det inte blivit så mycket av det. Jag tror att det säger något om att förmågan att göra utbildning, vård och resten av samhället mer generellt tillgängligt hänger ihop med förmågan till individualiserade anpassningar. Jag ska fundera mer, för det här mönstret görtjänar mer uppmärksamhet.

      Liked by 1 person

  2. Hej,
    Det är fint skrift. När man är föräldrar till barn med svårigheter har man många motståndare som inte förstår att deras komplettering med “vi har anpassat”. Speciellt med förskola med 20 barn och två frökar som jobbar fullt tid och en frökar som jobbar mellan 4-6 timmar i dagen. Det är det vi lever i just nu. Vi fick mejl en dag på söndag kväll om att vår barn kan inte få det stödet han behöver när vi säger att de ska försöka bemöta och samarbete för hjälpa vår barn bättre. Det är tufft när man ska kämpa med sånna människor som inte förstår att vi måste också kunna vara tillgänglig för arbetet samt fokusera att allt är bra med barn. Alltså att de klarar i förskolan. Frustrationen stiger men vi försöker klara oss. Hoppas att vi hittar rätta väg med vår ängel må bra.

    Like

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s