Två artiklar om nackdelar med TBA och belöningar

Igår var Ulrika Aspeflo intervjuad i Special Nest angående att TBA (tillämpad beteendeanalys) presenteras som det enda förhållningssättet för autistiska barn av många habiliteringar. Hon säger bl a

Risken finns att det blir för mycket enskilt arbete för barnet, att man arbetar för mycket med lydnad och att det är den vuxne som styr, menar Ulrika. Det är inte ett mål i förskolans läroplan att bli lydig och följsam. Det är ett mål att bli självständig, att förstå på egen hand och att ta egna beslut utifrån en inre drivkraft. Och det är ett mål att samverka i grupp.

Idag publicerades en artikel om riskerna med belöningar och teckenekonomi, som är en del av TBA. Anne Lönnermark, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet, är intervjuad och vi kan bl a läsa följande:

– Ett barn som brukar sticka ifrån skolmatsalen skulle kunna får en guldstjärna de gånger det sitter kvar. Men vi vet inte anledningen till att barnet sticker. Belöningen gör att man kanske tvingar barnet att vara kvar i en miljö som det egentligen inte klarar utan att bli väldigt stressad, säger hon.

Ett annat problem med teckenekonomi, menar Anne Lönnermark, är att det lätt kan användas för att få barnet att utföra beteenden som vuxenvärlden tycker verkar bra, utan att ta hänsyn till barnets egna behov och önskemål.

– Om man bara tittar på ytan och inte funderar på för vems skull man påverkar ett beteende, då blir det problem. Är det för att få barnet att må bättre eller är det ett beteende vi vill locka fram som passar in i vår “normala värld”, säger hon.

Det har varit en del artiklar som har utmålat TBA som enbart positivt i ovan nämnda tidning så det är hoppfullt att se att röster om baksidorna också får plats.

Advertisements

11 thoughts on “Två artiklar om nackdelar med TBA och belöningar

  1. Det är bra att det börjar dyka upp mer kritik mot de här metoderna, även om jag tycker att kritiken är alldeles försiktig. Ingen ifrågasätter ju metoderna i sig, utan det handlar mest om att de används på fel sätt eller vid fel tillfälle. Den “vetenskapliga” grunden ifrågasätts inte, trots att den behavioristiska teorin sedan länge varit avslöjad som i grunden ovetenskaplig. Jag skulle säga att metoden i sig visst är “ond”. Sen kan den säkert ha positiva effektier i vissa sammanhang, precis som att homeopati kan funka jättebra om problemet är att en är törstig, men det betyder ju inte att homeopati är en bra metod. Men men, om den tidningen brukar vara odelat positivt är det ju en bra utveckling att de även publicerar en del mild kritik också.

    Like

    1. Jag skulle också önska en mycket mer genomgripande kritik både av den påstådda evidensen och framför allt önskar jag att berättelser av vuxna som fått TBA-behandling som barn fick mer plats i svensk media och på t ex autismforums hemsida. Kritiken är på tok för mild och jag valde att lyfta fram artiklarna för att jag hoppas att det ska få fler att våga prata om nackdelarna. Jag är själv för dåligt insatt i vetenskapligheten i det hela men det jag ser av TBA i praktiken är ofta en hemsk människosyn.

      Like

      1. Jag har inte sett mycket av det i praktiken men vad jag läst om det låter fruktansvärt, och teorier som hänvisas till bygger på pseudovetenskap. Önskar också att vuxna som varit med om det fick mer utrymme. De få gånger jag hört någon med egna erfarenheter berätta om det låter det vedervärdigt.

        Like

  2. Åh tack snälla för att du skrev om detta. Du anar inte hur ensam jag kännt mig. Jag har ängnat månader åt att läsa på.

    Jag har satt mig in i vetenskapligheten. Och ja det finns “evidens” för att metoden uppnår sina mål i form av snabba resultat med observerbara framsteg. Men ingen verkar ha granskat metoden etiskt. Det funkar alltså men för vad? Målsättningen är högst tveksam. Om målet är att få barn att lyda funkar den ungefär som barnaga funkar.

    Metoden utvecklades av Ivar Lövås på sent 70-tal. Metoderna var de samma som användes i en paraell studie med beteendemoifiering av s.k. feminina pojkar (d.v.s homosexuella). Metoden har mycket historiskt bagage att göra upp med. Och som sagt, hur jag än letat så hittar jag ingen etisk värdering.

    I Sverige är metoden så pass ny att det inte finns vuxna som kan berätta vad jag förstår?

    Hade det varit godkänt att behandla någon annan grupp med metoden? Tveksamt.

    Det är skrämmnade att Föreningen Sveriges Hablieringschefer i sina aktuella rekomendationer listar TBA som ENDA modellprogram för insatser för förskolebarn med autism!
    Jag funderar faktiskt på både en tidningartikel och ett öppet brev till Sveriges Hablieringschefer.

    Eftersom det varit ganska tyst har jag tvivlat lite i min övertygelse men jag vill gå ut med detta ändå. Ska kanske vänta tills jag har lite personliga erfarenheter eller andras verkliga berättelser?

    Like

    1. Jag är själv skakad över hur habiliteringen oreflekterat framställer TBA som den viktigaste och egentligen enda stödinsatsen för autistiska barn. Visuellt och annat kognitivt stöd verkar ses som en bisak och lågaffektivt bemötande fnyser man nästan åt. Bloggen anarkoautism tar upp den s k vetenskapligheten i IBT (som ju är en del av TBA) jättebra på https://anarkoautism.wordpress.com/2015/09/23/intensiv-beteendeterapi-en-effektiv-metod-for-dressyr-av-autistiska-barn/, verkligen rekommenderad läsning.

      Like

  3. Ja fantastiskt bra skrivet!

    Min som är nu 3 år och ska börja en utredning i november. Om vi blir erbjudna TBA så kommer jag med stor sannolikhet att tacka nej. Det känns verkligen som ett drastiskt beslut, men verkar nödvändigt.

    Min kritik ser ut så här:

    Inom TBA, särkilt när man tillämpar ”discrete trial training” förväntas barnet ge det korrekta svaret efter det den vuxne angett som ”rätt”. Barnet vet då vad den vuxne anser är rätt men det betyder inte alltid att de för står varför det är rätt eller att det ens håller med om att det är rätt.

    ASD innebär ett annat sätt att tänka. Att bara lära ut vad som är ”rätt” utan att motivera detta strider mot ASD personers naturliga sätt att tänka. Pedagogik skall enligt skollagen anpassas efter individens behov. Att använda TBA till just barn inom autismspektrat kan därför anses vara anti-anpassning.

    Barn utsätts för ett stort anpassningstryck genom metoden TBA. Flera studier (källa) visar en koppling mellan stora ansträngningar att passa in socialt och lägre upplevd livskvalitet, depressioner och ångest. ASD personers upplevelse är att de färdigheter som lärs in på detta sätt inte inkorporeras som egna färdigheter att använda. Istället upplevs det de lärt sig som ytterligare saker man måste göra för att passa in. (validera vem?) TBA brukar ge snabb effekt mätt i beetendeförändring. Det är dock mycket mer osäkert om det ger långsiktiga positiva effekter för individen på grund av de ovanstående negativa effekterna.

    Brister i nuvarande rekommendation i korthet:
     En metod TBA framhålls som enda modellprogram
     Ingen etisk granskning av TBA finns i underlaget till rekommendationen
     Det framgår inte om TBA genomgått etisk granskning
     Oklart vilka mål man avser uppnå, risk för att metoden innebär normalisering i stället för att individen får utvecklas med sin inre motivation efter på sitt eget sätt.
     Beteendemodifiering är etiskt tveksamt utan individens samtycke. Vägran följa instruktioner kan vara barnets sätt att försöka att neka samtycke. I värsta fall ses detta som ett beteende som skall tränas bort.
     Risk för att coping-strategier (t.ex. repetitiva rörelser som reducerar stress) fråntas individen.
     Hård arbetsbelastning för barn i förskoleåldern. Krav på att sitta still och följa instruktioner motsvarar ungefärligt nivån som förväntas sig av 8-åringar i skolan.
     Ingen hänvisning till anpassning av krav ska göras om sensoriska och eller motoriska hinder finns för att utföra uppgiften.
     Risk för att beteende som är ett försök till kommunikation tränas bort (repetitiva rörelser kan ha nyanser som visar sinnesstämning). Detta är särskilt alvarligt om barnet har få andra kommunikationsfärdigheter t.ex. genom att barnet saknar ett talat språk
     Rättsosäkerhet uppstår då begreppet problembeteenden inte specificeras. Det är svårt att granska metoden vilket i sig är ett problem.
     Metoden är inte godkänd för användning i någon annan grupp. Om den användes mot exempelvis en kulturell minoritet skulle det kallas assimilering.

    Alternativ finns:
    Tydliggörande pedagogik (TEECH) ger många bra verktyg som passar många men inte alla autistiska barn. Det kan handla om scheman förtydligas med färg och bilder, en timstock kan konkretisera en viss tidslängd.

    För både små och lite större barn är relationsbaserad och lek-centrerad metoden DIR utvecklad av Stanley Greenspan förtjänstfull. Eftersom där möter pedagogen eller föräldern barnet på deras villkor, barnets inre motivation och intressen styr. DIR ger möjlighet att stärka lärandet från grunden genom en förtroendefull relation där barnet stöttas. Barnet uppmuntras till initiativ och tvåvägskommunikation. Son-Risemetoden liknar DIR i att den är relationsbaserad och lek-centrerad,

    Det saknas forskning kring den naturliga utvecklingen av autistiska barn. En pedagogik som utgår från ASD-barnens naturliga lärandestil saknas. De starka sidorna hos barnen förbises lätt. Autistiska barn har ibland dessutom egna milstolpar, ett exempel är ekotal och som är ett hämnande av talsekvenser.

    Före en fungerande pedagogik behöver följande tillgodoses:
     Stora ansträngningar för att förstå barnet och dess beteende.
     Se barnets styrkor och utgå ifrån dem.
     Se ”problembeteenden” som ett sätt att kommunicera att något är fel.
     Om barnet ska tvingas/pressas ska noggranna etiska överväganden göras och det måste säkerställas är i barnets intresse. Föräldrars och pedagogers önskemål ska inte gå före barnets rättigheter och integritet.
     Noggranna etiska överväganden måste göras vid val av pedagogik utifrån ett barnperspektiv.
     Normalisering får aldrig vara ett mål

    Det autistiska barn och vuxna behöver förståelse och acceptans. Barnen behöver mötas där de är utvecklingsmässigt är. Då kan de utveckla sin stora potential till lärande.

    Liked by 1 person

    1. Tack för ditt utförliga svar! TEACCH har jag hämtat mycket inspiration från men jag känner inte till DIR så jag ska läsa på lite mer. Du skriver “Flera studier (källa) visar en koppling mellan stora ansträngningar att passa in socialt och lägre upplevd livskvalitet, depressioner och ångest.” Vet du var jag hittar de studierna? Jag har läst många berättelser från personer som vittnar om just det men det skulle vara väldigt bra att läsa studier om det också.

      Like

  4. Oj, det där med källa var ju en uppmaning till mig själv att hitta källor, ursäkta ofärdig text. Jag har lyssnat på Sara Hednrickx föreläsningar där hon nämner detta med kopplingen mellan “välanpassade” autister och ångest (särskilt flickor och kvinnor som utsätts för större social press och har i genomsnitt mer intresse av att passa in och vara sociala). Jag tänker leta vidare.

    DIR är ett program där barnet är mer styrande och aktiv. Jag tagit till mig lek-delen som heter Floortime så sök på det så kan du få fram bra böcker.
    Jag har köpt Floortime Stategies som jag plockar valda delar av.
    Jag rekomederar särskilt “Med rätt att leka” av Maggie Dillner som är en lättillgänglig bok på svenska. Den har hjälp mig komma igång med lekar med sonen, turtagning och så.

    Like

  5. Svårt att hitta bra källor (Sara Hednrickx talade om en egen mindre studie men kan inte hitta den publicerad). Här är ett litet citat av Tony Attwood som nästan pekar på det jag var ute efter att få bekräftat:
    “Social phobia, or social anxiety disorder, would be expected to be relatively common for those with Asperger Syndrome, especially in the teenage and adult years when they are more acutely aware of their confusion in social situations, of making social mistakes, and possibly suffering ridicule” (The Complete Guide to Asperger’s Syndrome, Attwood, 2006).

    Liked by 1 person

  6. En tanke till…
    Kan man hävda att TBA/IBT bryter mot barnkonventionen vad gäller tankefrihet? Tankar och tänkesätt är ju beteenden enligt hur definitionen inom beteendeanalysen. Vad tror du?

    Artikel 14
    1. Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

    Like

    1. Jag kan för lite om TBA och om barnkonventionen för att våga uttala mig om det. Från mitt okunniga perspektiv ser det ut som en möjlig tolkning och det är en intressant fråga som jag ska ta med mig när jag läser på mer. Tack!

      Like

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s