Alla känner någon som jobbar med autister men ingen känner en autist

*Triggervarning: Funkofobi*

När jag berättar för människor jag möter att vi är flera som har neuropsykiatriska diagnoser i familjen möts jag väldigt ofta av två reaktioner:

  1. Va! Det hade jag aldrig trott om dig och xx. Ni är ju så språkligt begåvade/utåtriktade/läraktiga/fokuserade/whatever.
  2. Du vet min fasters granne yy? Hon jobbar med autister.

En sak som slår mig är att det är sällan någon utbrister att de känner en autist, trots att de med största sannolikhet gör det. Inte nödvändigtvis någon som de står nära men någonstans i bekantskapskretsen finns det förmodligen, även om de inte vet om det (se t ex Trollhares inlägg om vuxna autisters osynlighet). Ibland känner personen någon med ADHD men med autism är det stopp. Jag får ingen direkt klarhet i mina tankar kring det här just nu men intressant är det. Och skrämmande. Framför allt skrämmande.

Advertisements

5 thoughts on “Alla känner någon som jobbar med autister men ingen känner en autist

  1. Intressant ja. Jag undrar hur många som känner mig som vet att jag har autism (om jag inte berättat det). Misstänker att många inte gissar det, trots att det antagligen är ganska uppenbart för den som vet vad autism är. Men de flesta vet nog inte vad autism är, även om de vet att det finns, och har fördomar om det som sällan stämmer överens med verkligheten.

    Like

    1. Det verkar som att många människor har en bild av autism som är förenklad till den grad att den är felaktig. Det gäller för ADHD också men inte alls lika mycket upplever jag. Jag funderar på om det är en av anledningarna till att många människor kan agera så uppenbart funkofobt utan att själva inse det – de tror helt enkelt inte att en person kan ha en funktion som kräver anpassningar om inte personen uppfyller en väldigt specifik, ofta stereotyp, bild.

      Like

  2. Väldigt intressanta tankar! Jag förstod inte att en av mina föräldrar förmodligen har autism förrän jag i mitt jobb mötte barn med detsamma. Poletten ramlade ner när jag hörde Svenny Kopp berätta om sin forskning. Hen har ingen diagnos vad jag har fått veta, men det skulle förklara väldigt mycket av Jens svårigheter genom livet. Jag arbetstränar på ett ställe förut med väldigt högt i tak – så underbart att vara där -alla pratade helt öppet om begränsningar, diagnoser och kommande utredningar. Befriande! Nog pladdrat av mej, hoppas det gick att få nåt sammanhang…Kram

    Like

    1. Det verkar som att det råder så mycket okunskap och missuppfattningar om NPF generellt men autism i synnerhet att många som inte passar in i stereotypen antingen aldrig utreds eller ser till att försöka passera som neurotyp så mycket som det orkas med. Jag undrar hur många människor som aldrig får ett namn för sitt sätt att funka utan får leva med att känna sig vagt “fel” hela sitt liv, för det är nog stor risk att det blir så när många saker i livet är mycket jobbigare än vad de enligt någon slags norm borde vara.

      Like

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s