Är det för att patienter som jag inte finns i teorin som jag väcker er frustration?

Jag lever med stora begränsningar i mitt liv och orkar bara en bråkdel av vad en person i min ålder förväntas orka. Ingen av mina sjukdomar är dödlig. Jag kan troligtvis inte botas eller med medicinering leva på som om jag inte var sjuk. Vad gör de här tre faktorerna tillsammans?

För vårdpersonal som är tränad i att läka, bota och fixa är jag ett frustrationsmoment för de kan inte nå framgång med mig. För vårdpersonal som är tränad i att lindra och trösta är jag också ett frustrationsmoment för jag passar inte in i den mallen heller. Ingen kan ge mig svar om vad det är som händer eller hur prognosen ser ut för kunskapsluckorna är för stora.

Är det därför jag är obegriplig och hamnar i skottlinjen för vårdpersonals ilska? Är det vanmakt och hopplöshet som vårdpersonalen inte får tillräckligt med stöd för att hantera?

Advertisements

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s