Jag raljerar när jag är less

Angående gårdagens inlägg: Ja, ja raljerade vilket kan ifrågasättas. Kanske är det inte alltid det bästa sättet att skapa dialog. Det är bara det att ansvariga politiker inte har verkat vara så intresserade av dialog och jag tröttnade. Det är enormt energikrävande att vara en jobbig patient som ifrågasätter och förklarar, gång på gång. Jag är sjuk och funktionsnedsatt men förväntas ändå argumentera för och försvara varför jag fungerar som jag gör. Oron över mitt barns framtid gör inte saken bättre.

Jag var nyligen på ett läkarbesök som utan tvekan var det konstigaste vårdbesöket någonsin och jag hoppas innerligt att jag aldrig behöver vara med om ett sådant besök igen. De närmaste dagarna efter det besöket rabblade jag två meningar varav den ena var “jag vill inte vara patient mer”. Visst kan jag välja bort att ha med vården att göra – i alla fall i teorin men vad händer då? Jag dör antagligen inte men jag kommer att bli en levande död begravd i min säng utan vård. Att välja bort att vara patient är i praktiken inte möjligt och just det gör att jag fortsätter kämpa men tänk så mycket energi och tid jag skulle kunna lägga på att må bättre om jag inte behövde slåss så mycket i min patientroll.

Advertisements

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s