Grupper är magiska och lösningen på problemen med vård och skola

För några dagar sedan hade jag den så ofta förekommande diskussionen om samhällsproblemet med planering och organisering av vård och skola med den andra vuxna personen i hushållet. Den något mindre vuxna personen i hemmet deltog förvisso också men höll sig mest till att påpeka att förskolan bör förlägga sin verksamhet till tunnelbanan (ja, barnet gillar verkligen att åka tåg av olika slag) vilket i och för sig inte var märkligare än mycket annat jag har hört de senaste åren.

Diskussionen föranleddes av att jag hade ägnat mig åt efterforskningar kring nackdelarna med olika slags gruppbehandlingar i vården men knappt hittat någonting medan lovorden för gruppbehandlingar öste över mig. Att få träffa andra i liknande situationer, gruppens läkande effekter och inte minst den ekonomiska fördelen framhölls som centrala och otvivelaktiga fördelar. Smärta och alla former av utmattnignssyndrom, depressioner och mycket annan psykisk ohälsa bör tydligen behandlas i grupp. Alltid, för alla. Att t ex utmattningssyndrom, hjärntrötthet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar gör människor känsliga för mycket intryck och att grupper då kan vara omöjliga nämns ingenstans men kanske anses det inte vara så viktigt att ta hänsyn till. Att multisjuka/funktionsnedsatta sällan passar in i mallen som gruppbehandlingar bygger på är en betydelselös detalj. Stockholms vårdval innebär att patienter kan välja mellan gruppbehandlingar på olika mottagningar men att välja något annat är desto svårare. Som en läkare sa till mig i förra veckan när jag frågade varför hon rekommenderade mig just en insats i grupp trots att vi har pratat om att det avsevärt skulle förvärra min utmattning sa: “Men det finns inte i någon annan form än grupp!”

Tillbaka till diskussionen med resten av familjen. Vi funderar på vad vi ska göra för att barnet ska få en bra skolgång. Barnet är förvisso bara tre år än så länge men även om det är svårt för oss föräldrar att inse det så kommer barnet att börja skolan om några år. Eller, vi hoppas det i alla fall. Det är brist på skolor i området och lösningen på det har bl a varit att låta bygga om en skolbyggnad till bostäder. Kanske fanns det jättebra anledningar till det, vad vet jag, men lite besynnerligt ter det sig. Grundskolan som ligger ett kvarter ifrån oss är enligt uppgift från de som går där mycket trång, sådär att det knappt går att byta om efter idrottslektionerna och matsalen skulle kanske inte beskrivas som luftig och rofylld men man kan ju inte få allt. Antagligen ska vår nuvarande förskola rivas och byggas om till grundskola så då blir det i alla fall en skola till, även om det förstås leder till att det blir en förskola mindre i ett område som inte precis har för små barngrupper på förskolorna. Vi har i alla fall möjlighet att välja skola så vi kan välja mellan ett antal överfulla skolor och få plats på någon slumpmässig sådan.

Nåja. Vem är jag att klaga? Att planera vård, förskola och grundskola är nog inte så lätt när både kommunen och landstinget uppenbarligen har stora problem med att organisera verksamheter som faktiskt svarar mot de behov som finns. För att inte bara gnälla har jag därför några förslag helt i linje med de strategier som används idag. Här kommer det, var så goda landstinget och kommunen:

  1. Lågstadiebarn kan sitta två personer på samma stol. De är så små att det knappt märks. Då kan vi ha 40 – 50 barn i varje klass och göra om ännu fler skolor till bostadsrätter.
  2. Tillämpa grupplinjen i skolan. Alla går på toaletten i grupper om minst fem personer, när något diskuteras i skolan får minst fem personer svara samtidigt (de kommer att lära sig att svara exakt samma sak) osv.
  3. Ta ytterligare ett steg med gruppbehandlingar i vården. Cellprov kan med fördel tas i grupp så att patienterna får träffa andra i samma situation och kan stötta varandra. Se till att verkligen inkludera personer med gynskräck, gruppens stöttande funktion kommer av bara farten att råda bot på den med.
  4. De stora problemen med förlossningvården kan lösas på samma sätt. Placera flera födande i samma rum så att de kan dela på personalen. Gruppens stöttande och kurativa funktion kommer att göra att ingen behöver bedövning och alla kommer att gå in i krystfasen samtidigt.
  5. Barn med funktionsnedsättningar och sjukdomar kommer mirakulöst nog att bli av med sina besvär och svårigheter bara de inkluderas i en grupp med  normfungerande barn. Kom ihåg, gruppen är lösningen på allt! Svårigheter att se? Bara barnet blir av med sin syntolkning och får gå i en stor klass med seende barn så kommer det att ordna sig. Svårigheter med för mycket ljud och stimulans? Gruppens stöttande funktion kommer att ordna det.

För att sammanfatta: Inkludering är som bäst när den försöker tvinga alla att fungera likadant och göra exakt samma saker på exakt samma sätt. Grupper är magiska och alltid bäst för alla i alla situationer. Lugn och ro är något man får gå en mindfullnesskurs ( i grupp) för att skaffa sig.

Advertisements

One thought on “Grupper är magiska och lösningen på problemen med vård och skola

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s