Ilskan, fegheten och våndan av att trycka på “skicka”

Ni vet när en har skrivit ett mail och efter mycket velande (eller ibland bara lite pga impulsivitet) trycker på “skicka” och sedan inser vad en har gjort? Fladdret i magen, skakiga händer och “varför gör jag så här mot mig själv?” Jag har gjort det ett antal gånger den senaste tiden och varje gång tror jag att det kommer att kännas lite mindre läskigt nästa gång men det gör det inte. Varje gång våndas jag och tänker att jag ska vara feg och bekväm resten av livet men eftersom jag tydligen är styrd av en vrede som är starkare än fegheten så skriver jag de där obekväma mailen eller blogginläggen igen. Ibland går det bra, ibland går det precis så där illa som befarat och ibland blir det bara helt annorlunda.

Just nu vill jag trycka på stoppknappen och titta på gulliga kattungar och aldrig vara arg igen. Hämta andan lite.

Advertisements

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s