Utmattningsskolans sista del

Den kommer, sista delen i utmattningsskolan som ska handla om kunskap. Anledningen till att det dröjer är att de tidigare texterna skrev jag för länge sedan (under fruktansvärt mycket möda) men att få till den sista delen nu har visat sig vara svårt. Koncentrationsförmågan är mycket dålig och nacken och underarmen/handen smärtar så vansinnigt. De flesta texter i den här bloggen skrivs på ca 20 min då hyperfokuseringen slår till. Oftast är det tankar som mal runt och plötsligt kommer formuleringarna och då skriver jag bara och då går det. Men nu, när jag har en del som jag vet vad jag vill att den ska förmedla men jag behöver strukturera och tänka så går det inte. Inlägget kommer men jag kan inte säga när.

Så här är det generellt för mig. Att jag kan få ihop en skapligt begriplig text när hyperfokuseringen slår till får mig att glömma hur stora problem jag har i vardagen. Att jag är sjuk och funktionsnedsatt. Att jag inte kan lämna på förskolan, har svårt att betala räkningar, har stora koncentrationsproblem, konstant smärta och att det är ett jätteframsteg att jag kan hämta på förskolan ibland. Att jag över huvud taget klarar av att laga mat ibland. Att enkla administrativa krav från vårdbyråkratin ofta tar många dagars ork i anspråk. Jag glömmer och prövar att göra saker och får bittert erfara hur stora problem jag faktiskt har. Min hjärna går på högvarv och slutar inte producera idéer och jag hoppas att någon gång i framtiden kan jag göra något bra av det. Kanske med hjälp av medicinering och strategier så kan jag lära mig förvalta min superhjältekraft men som det är nu kör jag slut på mig själv bara genom att existera. (Som kuriosa: vid något tillfälle när jag hade en riktigt dålig period och inte kunde se på teve, konversera eller exponeras för någon stimulans alls så låg jag vara och stirrade i taket större delen av dygnet och försökte andas igenom smärtorna. Jag behövde det men samtidigt blev jag så uttråkad att jag hade livligare drömmar än vanligt och vid ett tillfälle vaknade jag och tänkte att jag hade världens mest briljanta analys av novellen The Yellow Wallpaper. Analysen gick ut på hur mycket gemensamt novllen har med någon Nalle Puh-bok och temat var förstås galenskap och instängdhet. Så där höll det på varje natt, mardrömmar blandades med bisarra drömmar och bara min tankeverksamhet gav så mycket stimulans att jag hade svårt att stå ut.)

Nu har jag påbörjat medicineringsförsök nummer två och förhoppningsvis går det bättre än första försöket där jag lyckades pricka av flera av de ovanligare biverkningarna och kanske får jag upp min aktivitetsförmåga lite. Då kanske jag kan få den där psykoedukationen och all annan vård som just nu är otillgänglig och förhoppningsvis kan jag börja jobba snart.

Apropå att bli utmattad av stimulans och att bara existera så rekommenderar jag bloggen Prestationsprinsen. Mycket läsvärd.

 

Advertisements

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s