Så förtvivlat vuxen

Det slog mig idag efter middagen att jag känner mig så förtvivlat vuxen just nu, som omväxling till min vanliga kombo av inre elvaåring/sliten nittioåring. Medan min unge mulade i sig jordgubbar i ett imponerande tempo och mannen filosoferade i ett mer avslappnat läge än jag har sett på länge så kom det över mig. Jag uppskattar vår semestervistelse i skärgården mycket mer än jag har gjort någonsin tidigare. Mina leder bär mig över gräset (med lite hjälp på traven men ändå), mitt huvud klarar solen och fågelkvittret och jag orkar se hur makalöst vackert allting är. Hur det gröna väller över oss och lyser, hur vattnet är blankt och vågigt och förlåtande. Skärgårdstillvaron som jag hela mitt liv har tagit för given. Som jag som tonåring suckade åt. Som jag i vintras trodde att jag aldrig mer skulle orka uppleva.

Nu är det den andra soliga kvällen i rad och barnet har förklarat sin kärlek till skärgårdstillvaron och jag låterden paralyserande skräcken långsamt lätta sitt tag. Inte helt men i alla fall lite.

Advertisements

6 thoughts on “Så förtvivlat vuxen

  1. Jag är här och läser. Skriver inte så ofta. Känner ofta igen mig.
    Blir glad att du orkar detta, och att rädslan kan få sjunka undan ett tag. Det är värt så mycket.
    Värme

    Like

  2. Underbart att höra! Önskar dej fortsatt fina dagar som mer och mer får läka dej från rädslan! Och att du får känna dej som en likvärdig partner och hel mamma!
    Många kramar

    Like

Lämna gärna en kommentar.

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s